Livet enligt Elca

Hej då 2011

2011-12-28T21:09:00.001+01:00

Bara några dagar kvar av 2011 och jag gissar att inget radikalt kommer hända de närmsta dagarna som får mig att ändra hur jag känner för året som gått.

Det som varit dåligt:
Att jag inte hann längre med avhandlingen. Att jag gråtit, skrikit, slitit mitt hår, flytt undan skrivandet för att allt känts så himla hopplöst. Kombinera sedan ångest över avhandlingen med stressen jag känt stora delar av året och konstatera att det har gått ut över min familj, min kosthållning, min träning och min mage. Långa stunder har jag känt mig som en helt värdelös partner, mamma och vän. För jag har bara inte orkat riktigt. Sen byggs det på ännu lite mer när jag påminns om att ingenting tar slut bara för att avhandlingen blir klar - antingen blir jag arbetslös och måste ut, utanför akademin och hur jävla lätt är det med en doktorsexamen i sociologi om man vill vara kvar i sundsvall- eller så är jag kvar i en värld som jag visserligen älskar men som till mångt och mycket är politiskt styrd och enormt prestationsinriktad. Det är en osäker framtid.

Dåligt är också att jag tränat för lite, gått ner mindre i vikt än jag ville och bitvis har tagit dåligt hand om mig själv.

Och så skitsakerna: kylskåpet som gick sönder, semesterresan som ställdes in och bilen som började krångla. De två förstnämnda blev ganska dyra och den sistnämnda kommer bli dyr sen.

Det som varit bra:
Det bästa med att börja med det dåliga, är att när jag nu ska skriva ner det som varit bra kommer det kännas så mycket bättre. För mycket har varit så himla bra.

Det går framåt med avhandlingen. Jag känner mig mer säker på att den kommer att bli klar och jag vågar säga, och mena det, att den kommer att bli klar 2012. Dessutom har jag världens bästa kollegor som får jobbet att kännas mycket roligare.
Vi har fått tillökning på vår gata i stan och jag älskar att ha fler vänner nära. Vänner som ställer upp, som vaktar barn, som bjuder på mat, vin, kaffe och många många skratt. 2011 har, trots den jobbiga tröttheten som tagit mycket ork, varit ett socialt år med många middagar, lekdejter och kaffestunder med flera fina vänner.

jag har gjort några fantastiska resor. Jag åkte till Prag alldeles själv för att delta i en konferens. Det var så himla kul! Jag fick utmana otroligt många rädslor på en och samma gång - resa själv, presentera själv, mingla själv, vara chair för första gången o.s.v. Dessutom är Prag en himla fin stad som jag tycker mer och mer om för varje besök, trots att jag än så länge bara varit där i jobb och inte hinner se så mycket som jag skulle vilja.

Men Prag var inte den enda staden jag fick besöka i år. Vi var till Hamburg med R:s jobb och det var också fantastisk, trots att jag var jättebakis och led mig igenom båtresan på lördagen. Jag är ganska säker på att vi kommer besöka Hamburg igen för att se mer av staden. Istanbul var också en trevlig upplevelse, även om jag var förkyld och vansinnigt trött hela helgen vi var där. Den största stad jag besökt. Jag är verkligen ingen storstadsmässiga, men för en helg var det fint. Och att faktiskt få se blå moskén, åka båt på Bosporen och äta riktig turkisk mat var värt massor.

Vi åkte på en semestertripp genom Sverige och hann med att träffa familj i både Uppsala och Linköping. Dessutom gick vi på Kolmården vilket var fantastiskt för hela familjen. Iris pratar fortfarande om det och vi har lovat flera gånger om att det blir repris till sommaren.

Jag har gått ner sex kilo i vikt under 2011. Hade önskat tio kilo, men man kan ju inte få allt. Om det fortfarande är minus sex vet jag egentligen inte eftersom jag inte har ställt mig på vågen efter jul för att jag inte törs, men oavsett så kan jag konstatera att jag är lite smalare, lite mer vältränad och lite mer hälsosam nu än jag var vid den här tiden för ett år sedan. 2012 har jag redan nu utnämnt till hälsoåret, då jag ska bli kvitt de där extrakilona. Få ner fettprocenten på en godkänd nivå och träna mer regelbundet. För övrigt gjorde jag dubbelt så många pass på gymmet i år än förra året. Då var visserligen 2011 skitdåligt så det var inte jättesvårt, men det låter ju bra. 2012 ska bli ännu bättre.

Vi har varit på två fina bröllop i år. Båda gav en anledning till att klä upp sig och den fina blåa klänningen jag köpte till det andra bröllopet är lätt ett av årets bästa klädinköp. Den är fantastisk och jag ser fram emot en fin fest då jag kan få använda den igen.

Vi har sett på mycket serier i år igen, där den klarast lysande stjärnan är Game of Thrones. Jag har dessutom fortsatt läsa alla böcker i a song of ice and fire nu i höst, är inne i bok fyra nu och bok fem ligger och väntar. Gillar att jag läser annat än sociologisk teori igen.

Jag har varit på några spelningar och alla har varit värda pengarna: Håkan på stadshuset och gatufesten, Säkert! På stadshuset, Veronica Maggio på aveny. Dessutom har jag varit på teater och sett Spöket på canterville och Klungan.

> Och så då, något som jag lagt ner vansinnigt mycket tid på i år: GIF Sundsvall. Jag startade supporterbloggen, jag blev intervjuad om att vara supporter och blogga om fotboll, jag såg och följde väldigt mycket fotboll - dock blev det ingen perfekt säsong eftersom jag missade tre hemmamatcher pga bröllop, resor och teater. Och i år ville det sig för giffarna och det blev direktavancemang till allsvenskan 2012- ännu något att se fram emot nästa år. Fotbollen ger mig lugn, ett andningshål mitt i allt annat och det är värt otroligt mycket.

Och så familjen. Mamma, G, pappa. De har vaktat barn, hälsat på och varit närvarande och det är så himla fint. Och jag och R håller ihop. Och Iris må vara en trotsig treåring ibland men mest är hon en fantastisk unge som får mig att skratta varje dag.

Julen

2011-12-25T11:57:00.002+01:00

Julafton kom och gick. För första gången någonsin firar vi hemma, och än ångrar jag mig inte. Pappa är här och hälsar på. Igår åt vi julfrukost med Emma och barnen. Hemlagad risgrynsgröt. Alltid gott. Sen slöade vi så gott det gick innan R:s mamma och hennes man kom för att äta middag med oss. Höjdpunkter på vårt julbord: julölen från Jämtlands bryggerier, pressyltan vi köpte på julmarknaden på norra berget, laxen och sillen vi fått i julklapp från R:s jobb.

Efter maten öppnades det julklappar i en evighet. Iris fick massor. Tre böcker, en film, två målarböcker, två förpackningar kritor, en radiostyrd bil, kläder, skridskor, ett spel, två pussel, pengar, två badrockar- turligt nog i olika storlekar, doktors-kit och lite annat småkrafs. Gladast är hon än så länge över prinsessklänning och glittriga skor, vilket hon nu går runt i hela tiden. Jag och R fick pengar och sängkläder, R fick studioljus av mig men han slog såklart på större och gav mig en Nikon d5100. Så nu får jag också leka med studioljuset. Och lära mig fota på riktigt. Ett par nya vinterhandskar fick jag också. Bra julklappar!

Idag tar vi det lugnt. Jag och Iris har varit ute och promenerat och åkt lite snowracer. Skönt ute idag, solen skiner, känns vårvintrigt. Ikväll kommer R:s pappa och hjälper oss äta upp julmaten.

Bloggtorka

2011-11-25T19:15:00.002+01:00

Jag skriver numer nästan ingenting som inte är jobbrelaterat. Inte ens minglabloggen har fått några kontinuerliga uppdateringar på sistone. Det är mycket nu. Det är ganska tungt också. Jag har en grupp studenter som har tagit ovanligt mycket energi pga konflikter i studentgruppen - dessutom på en kurs som jag aldrig haft tidigare som därmed gjort mig mer nervös än vanligt inför all tid i sal. Nu är dock bara två seminarier och en tentarättning kvar innan jag kan lägga höstterminens undervisning åt sidan. Dessutom har det varit mycket småfix som tagit mycket mer tid och energi än det borde få göra.

I januari är det på't igen. Eftersom mina doktorandpengar tar slut kommer jag i höst undervisa på sisådär 75-80 procent. På resten av tiden ska jag lyckas skriva klart avhandlingen. Avhandlingen som jag just idag tycker extra illa om. Svårt att få till det. Försöker än en gång ändra strukturen i ett viktigt avsnitt och det är så sjukt svårt, hela tiden. Men det ger med sig. Det måste ge med sig.

Jag håller på att lära mig att prioritera, planera väl och arbeta disciplinerat. Tänk att man efter så många år på det här jobbet fortfarande är värdelös på just prioritering och disciplin.

Annars är allt ungefär som det brukar vara. Jag är trött, men har lärt mig att jag blir piggare av kontinuerlig träning så jag gör mina två pass i veckan. Ett pass mindre än jag skulle vilja men definitivt bättre än ingenting. Jag går inte ner i vikt som det är nu, men jag går inte upp heller.

Jag är morgontrött men har svårt att sova på kvällarna trots att jag är toktrött. Därför har jag åter tagit upp vanan att läsa i en alldeles vanlig bok, icke jobbrelaterad, innan jag försöker sova. Det leder till att jag läser alldeles för länge på kvällarna för att boken är för bra, men jag somnar i alla fall när jag lägger ifrån mig den istället för att vrida och vända på mig ett par timmar. Jag borde lägga ett par kvällar i veckan på att jobba med avhandlingen men energin finns inte för det som det är just nu.

Jag längtar till julen. Kommer ta ut mina sparade semesterdagar, annars försvinner de ut i tomma intet när doktorandtiden tar slut. Sex extra lediga dagar blir det, två före jul och fyra mellan jul och nyår. Egentligen har jag inte tid att vara ledig men jag behöver en paus. Om så bara sex extra dagar. De där fyra mellandagarna är det bara jag och Iris hemma också, R jobbar. Målet för vår jul och nyår är att inte ränna runt. Vi stannar hemma och så får de som vill komma hit. Jag ska ha en julgran här hemma, i vårt hem, för första gången. Det kommer kosta att handla gran och julpynt och julmat men det gör ingenting för jag slipper sitta i bilen och köra i halkan, känna stress över vilka jag hinner träffa och hur mycket, fundera över vem som ska vara kattvakt och allt. Nu väljer vi bort och prioriterar oss och så mycket lugn som möjligt. Jag hoppas jag kommer vara lika nöjd med det beslutet när jag sitter här på julafton och längtar efter släkten.

Måndag

2011-10-24T21:39:00.002+02:00

Här går vi in i den nya veckan med ett allsvenskt lag i stan och en massa funderingar kring hur jag ska göra med mitt supporterbloggande. De tankarna ska jag väl inte ta här, det finns bättre platser för det, men grejen är väl att jag inte borde tänka på det över huvud taget utan bara på allt jag behöver göra på jobbet istället.

På fredag har jag handledning. Den första riktiga sedan vi ändrade arbetssätt och började köra veckovis. Det känns helt okej. Det gör också att jag har en vecka då jag inte gör någonting annat än jobbar undan andra måsten. Ska göra föreläsningar, diskussionsfrågor och tentafrågor till nästa kurs, skriva en lathund för programmet jag ansvarar för och skriva ett bokkapitel. Helst ska alltihop vara klart före kl. 11 på fredag. Vi får väl se hur det går.

Annars är väl det mesta okej. Jag är trött, men det är ju precis som vanligt det, särskilt den här årstiden. Som tyngst nu innan det blir december och julen lyser upp. Kommer att ta ut semesterdagar över jul och nyår, förhoppningsvis har jag sådan koll på läget att jag kan utnyttja dem på riktigt också. Vi ska vara hemma i år och jag vill låta Iris vara hemma från dagis och hinna vara ledig ett par dagar före julafton också, till att städa och baka och laga mat. Ingen aning om någon tänker komma och fira med oss, men beslutet att vara hemma känns ändå vettigt.

Förra veckan var jag till gymmet hela två gånger och därför har jag bestämt att jag har kommit igång igen. Jag har lagt förväntningarna lågt, mycket lågt. Bestämt mig för att vara nöjd om jag fixar två styrkepass i veckan. Jag har inte ork att åka iväg på kvällstid och jag hinner inte träna bort alla mina raster. Så två morgonpass i veckan, oftast tisdag och torsdag, det känns rimligt just nu. Någon gång i framtiden kanske jag kan få till de där fyra passen i veckan jag egentligen skulle vilja ha. Det är nu drygt tre veckor kvar tills jag ska träffa min pt igen och tills dess hoppas jag på minus på vågen. Bryr mig inte om med hur mycket. Det börjar som gå åt fel håll nu efter en alldeles för slapp, trött och ledsam höst.

Hej fredag

2011-10-14T09:31:00.002+02:00

Som alla andra fredagar har jag deadline idag. Jag har överlag haft en bra jobbvecka men nu när det börjar knyta sig, när jag ska liksom få dit de sista meningarna som lyfter texten, då går det tungt. Jag har i princip förmiddagen på mig att bli klar för efter lunch ska jag prata kvantmetod med ena handledaren och sen gå på en utbildning för ett referensverktyg jag håller på att lära mig.

Känns skönt att det är fredag. Varit så sjukt morgontrött den här veckan. Tror det är mörkret. Har inte vant mig än. Jag gillar att det är mörkt på kvällen men skulle gärna vakna till av ljuset på morgonen.

I helgen ska vi bjuda E, I och Gabriel på middag. Det blir enkelt. Helstekt fläskfilé med ugnsrostade rotfrukter och nån god sås. Och sen lingon- och kanelkaka med hemgjord glass. Det ser jag fram emot. Med lite tur hinner jag träffa fler vänner i helgen också. Det känns som att jag behöver det.

Många ord om samma sak.

2011-10-09T22:22:00.004+02:00

Jag lever. Vi lever. Ännu en helg har gått där man önskat att bli pigg men särskilt pigg känner jag mig inte alls. Dock somnade Iris tidigt och jag har fått en bunt timmar i soffan med min dator och ett gäng serier så lite bättre är det allt.

Jag har varit förkyld i nästan två veckor. Idag är första dagen då jag inte hostat, inte haft ont i halsen och knappt varit snuvig. Jag var helt slut imorse när jag vaknade, dock. Ryggade tillbaka när jag såg mig själv i spegeln. Katastrof. Stora påsar under ögonen, rödsprängd. Såg ut ungefär som om jag hade gått på den där tequilafesten jag var bjuden på hos grannarna igår och vaknat bakis. Men jag gick inte på festen eftersom jag kände mig alldeles för sliten för att dricka. Jag tänkte att det skulle vara ett smart drag. Det var det nog.

Det har varit mycket ett tag. Det är mycket hela tiden. Jag åkte till Istanbul och jag tyckte om Istanbul och dagarna där - även om jag var förkyld och inte hade någon röst på morgnarna när jag vaknade och gick hem tidigt för att sova och vila alla kvällar, men jag var än mer stressad när jag kom hem och veckan blev totalt upphackad och hur jag än försökte var det vansinnigt svårt att få ur mig någon text.

Och sen disputerade en kollega i fredags så jag var till Östersund fram och tillbaka. Kollegan som började samtidigt som mig. Nu är hon klar. Och det känns som att jag har evighetslångt kvar.

Jag försöker tänka positivt, tänka att det kommer att gå. Det är klart det kommer att gå. Men det blir inte lättare, det flyter inte på, det lossnar inte mer än så här. Det är bara slitgöra, hela tiden. Och mitt i allt skrivande ska jag undervisa också. distanskursen jag kör nu har börjat dåligt där den lärare jag kör kursen med verkar skita i att göra saker i tid. Gissa vem som får skit för det? Om en dryg månad ska jag undervisa en kurs jag aldrig haft förr och med ett tema jag inte har några som helst erfarenheter av. det var ett tag sen jag hade en sån kurs sist. Flera år sen. Visserligen helt övertygad om att det kommer gå strålande, men jag måste ta tag i kurslitteraturen snart. Jag gillar undervisning, egentligen. Jättemycket. det är viktigt att komma ihåg det. Särskilt nästa termin när min doktorandtid är slut och jag måste undervisa på typ 75 procent för att ha en ok inkomst och på den resterande tiden ska jag skriva färdigt avhandlingen. Jippie, vad kul det kommer bli. Fantastiskt.

sen är det tänkt att jag ska skriva ett bokkapitel också. deadline om mindre än en månad. Jag har inte skrivit en rad. Jag försökte tacka nej men blev övertalad att åtminstone försöka. Jag måste lära mig att trolla. Snabbt som bara den. Drygt 2500 ord ska bli minst 5000 och det ska vara på engelska och säga något vettigt och det kvickt.

Jag tror det låter värre än det är. Det är inte så illa. Jag tar mig framåt, om än alldeles för sakta. Jag är ofta trött och grinig, men jag kan inte sova tidigt på kvällarna. Vilket jag borde utnyttja till att jobba men det gör jag såklart inte för jag orkar inte. Jag har inte tränat på flera månader för jag har varit förkyld i två omgångar och resten av tiden har jag varit för upptagen för att ta mig till gymmet. Jag sköter inte maten som jag borde vilket såklart leder till allmänt förfall och jobbiga känslor ju närmare den där bokade tiden med coachen på gymmet kommer. Jag är inte världens bästa mamma, jag har kort stubin och i kombination med en treåring som stänger av öronen mest hela tiden så blir det fel. Man kan säga att jag inte är helt nöjd med mig själv just nu. Inte på någon punkt. Och jag saknar mina vänner. Jag har knappt träffat Emma på sistone trots att vi bor på samma gård. Jag har inte träffat S på jättelänge. Minns knappt när vi hängde med E, I och Gabriel sist - det var väl typ innan vi åkte till Linköping. I augusti, alltså. Emma O fick jag en dos av för inte alltför längesedan, men det känns ändå som evigheter sen.

Men det är verkligen inte så illa som det låter. Livet rullar på. Allt känns lättare med en kurrande katt på magen, en kram av världens bästa R och en treåring som när man nattar henne lägger handen på min kind och säger att hon älskar mig jättemycket. Trots att jag inte är världsbäst just nu. Ibland behövs inte mer än så.

Så. Det var dagens (och förmodligen månadens) gnäll. Nu ska jag försöka sova. Imorgon har R utbildning så jag ska hämta på dagis, så jag ska försöka ta mig till jobbet lite tidigare för att öka chanserna att få saker gjorda. godnatt.

Känslorna utanpå

2011-09-09T11:16:00.002+02:00

Nog för att jag blivit blödigare med åren, men den senaste tiden har något hänt. Jag gråter över allt. Går runt med klump i halsen och tippas över kanten av minsta lilla. Eller stora, för det känns som att det varit mycket nu. Det är bekanta med sjuka barn - eb, hjärnhinneinflammation - , vänners bekanta med barn som dör i cancer när livet knappt börjat, en flygkrasch där ett helt hockeylag stryker med, bland annat en av Sveriges finaste hockeyspelare genom tiderna dör och lämnar fru och två små barn efter sig.

Jag är glad att jag lever, att vi lever, att vi har hälsan med oss. Men jag har svårt att skaka av mig känslan av att döden kryper närmare, att om andra i min närhet råkar ut för alla de här sakerna så är det bara en tidsfråga innan det också drabbar oss.

Det är såklart destruktivt och himla onödigt. Och självcentrerat på något knasigt vis.

Tystnad

2011-09-06T11:06:00.002+02:00

Ja ni, här på bloggen händer inte mycket. När det är fullt upp i övrigt så får bloggen stå åt sidan, helt ärligt glöms den bort. Det som tidigare var ett utlopp, en chans att skriva av mig, har blivit något annat, en slags plats där jag kanske skriver nån gång ibland och då bara för att vänner och familj ska ha koll på vad som händer. Och det kan de ju till stor del ha koll på via facebook och twitter istället. Jag har t.om. funderat på att deklarera att bloggen är död. Det blir längre och längre mellan gångerna. Jag twittrar ut avhandlingsfrustration och facebookar bilder och, ja. Det finns inga ord kvar som passar in här. Eller jo, det finns ord, men det finns ingen energi, ingen lust att skriva ner dem på samma vis nu som tidigare.

Vi får se.

För att ändå snabbt uppdatera er på allt så kan jag säga att livet snurrar fort fort. Jag har dragit på mig höstens första (och förmodligen enda, jag brukar ta en per höst/vår) förkylning. Dock verkar den inte bryta ut ordentligt, istället sitter jag här med luddig känsla i huvudet. Tillräckligt slö för att det ska märkas men för pigg för att vara hemma.

Imorgon har Monty bott hos oss i en vecka. Han är en otroligt gosig katt. Och busig, så som kattungar ska vara. Gillar händer och fötter. Gömmer sig under trappen och hoppar på en när man går förbi. Kvittrar mer än han jamar, så som maine cooner brukar göra. Han får utstå en hel del hård behandling från Iris men än så länge har inga större olyckor skett.

Iris går på storbarnsavdelningen och verkar trivas kanon. Lämningarna går superlätt och eftersom hon inte längre sover på dagarna är hon trött på kvällarna vilket gör nattningarna lättare än någonsin. Enda problemet är väl toalett-gåendet som inte fungerat klockrent på dagis. En olycka eller två blir det varje dag. Mycket extrakläder och mycket tvättande. Hon har inte tid att gå på toa när hon busar. Det är samma sak hemma om hon har fullt upp. Väntar till sista sekund, vilket oftast blir för sent. Men det är ändå otroligt skönt att slippa blöjorna. Hon är torr på nätterna också, visst, det händer en del olyckor men det blir längre och längre mellan gångerna.

Och vi hade det bra i Hamburg. Mycket trevlig stad som jag lätt kan rekommendera om man vill åka på en långweekend. Mycket promenadvänlig, lätt att hitta i, mycket shoppingmöjligheter om man har lite kapital att komma med (det hade inte vi, men jag var nära att köpa skor). Jag önskar bara att jag tagit det lite lugnare på fredagen så jag varit piggare på lördagen. Inte van vid glas som fylls på innan de ens tagit slut. Önskar också att vi hade lagt lite mer tid i Repeerbahn/St Pauli.

Iris och Pappa/morfar hade en fin helg hemma medan vi var borta. Korv och glass mest hela tiden.

Om typ tre veckor reser jag iväg igen. Istanbul med jobbet. Hoppas på värme.

Annars panikar jag över jobb och framtid mest hela tiden. Ganska precis som vanligt.

Lite sommar ur mobilen

2011-08-21T11:38:00.000+02:00

Hej. Vi lever. Vi har haft det fint på vår lilla semestertripp, som innehöll besök på landet utanför Uppsala, en fika i Tumba och några dagar i Ljungsbro inklusive ett besök inne i Linköping, två promenader till Cloettafabriken där vi köpte alldeles för mycket godis, en heldag på Kolmården (sjukt bra!), en roadtrip till Vadstena och ett besök vid Bergs slussar där vi skulle titta på en båt (hjulgångare tror jag de kallas, den modell vi var där för att se) som dock var så försenad att vi fick åka hem utan båt-titt. Ungefär så.

Dessutom har Iris haft kalas och fyllt år sen sist jag skrev något. Några av alla dessa grejer vi gjort har jag fångat i mobilen. Väldigt få, eftersom det alltid annars är R som är fotografen som har kameran i högsta hugg. Här kommer mobilbilderna, i oordning.

Så här mycket energi hade Iris kvar efter en hel massa timmar på Kolmården.

Iris och kusin Emilia kör bil på Kolmården.

Iris och R åkte Bamsekopps-karusell. Sen åkte hon berg-och dalbana med mig, varpå hon efteråt ropade DET VAR JÄTTEROLIGT! JAG SKREK INTE NÅT!

Chokladfabriksbesök.

Iris fick ha födelsedagstiara på födelsedagen, som vi tillbringade på landet utanför Uppsala.

Där bor Rs kusin i det här finfina huset.

Och slutligen, onsdagen innan vi åkte söderut, hade vi kalas för unga fröken Iris.

Om ett par timmar ska vi åka och hälsa på Monty. Bara nån vecka kvar innan han flyttar hit. Och imorgon är det måndag vilket betyder dagisstart och jobbstart och GIF-match. på tisdag åker jag till Åre för ett besök på Holiday Club, på torsdag sätter vi igång de nya programstudenterna och på fredag: Hamburg med Rs jobb. Det blir fint det.

Hej.

2011-08-11T22:56:00.001+02:00

Vad gör ni?

Jag förväller kantareller, försöker jobba, hänger tvätt, dricker en öl och planerar resrutt inför morgondagens avfärd söderut. Jag är ganska sur och känner mig lite ensam trots att jag haft fullt med fint folk omkring mig flera dagar. Biter ihop, vaknar till en bättre dag imorgon när texter är inskickade och jag har typ semester igen. Kanske får bort lite av all denna jobbångest, om så bara för en stund.

Vet inte om det är allt rännande framöver som smyger sig på. Imorgon avfärd mot Uppsala, sigtuna, Enköping (kanske, fadern har inte hört av sig och sagt än om han vill träffa sitt barnbarn på hennes födelsedag eller inte) och sen Tumba och vidare till Linköping. Sär stannar vi ett tag innan vi avverkar de femtio milen hem igen. Sen är jag hemma över helgen. Nästa vecka ser ut så här: tokjobb måndag, Åre tis-ons, tokjobb torsdag, Hamburg fre-sön.

Sen är det bara tokjobb som gäller i en månad. Och Monty flyttar in och jag ska skriva massor och undervisa distanskurs och sen blir det slutet av september och då åker jag till Istanbul. Sen är det höst på riktigt, med mer tokjobb, prestationsångest och skrivkramp.

Gnäll gnäll. Ska sluta nu. Jag ser såklart fram emot allt utom skrivkramp och prestationsångest. Jag är bara lite stressad. Ska koncentrera mig på svampen och teorikapitlet framför mig som jag försökte börja jobba med för två timmar sen men inte kom överens med.

Inatt är det tre år sedan vattnet gick. På lördag blir Iris tre år gammal. Vår stora tjej som slutat med blöja både dag och natt, som hade kalas igår och fick den buzz lightyear hon velat ha sedan Gabriel fick sin i maj. Som har en vecka sommarlov kvar och sen börjar på storbarnsavdelningen på dagis. Eller förskolan, som hon säger, den där treåringen som vet bättre än oss.

En riktig semesterblogg

2011-08-02T22:36:00.005+02:00

Idag gjorde jag och Iris en utflykt. Packade ihop en utflyktsväska, satte oss på cykeln och kämpade oss upp på Bureplatsen. En av mina favoritplatser i Sundsvall, väl värt ett besök. Den här bilden tog jag sittande på betongplattan. Den gör inte den fantastiska utsikten rättvisa. Ni får helt enkelt tro mig när jag säger att det är värt promenaden upp.

Vi satte oss på plattan och åt frukt och kex, tittade på utsikten (jag) och sprang runt runt runt ropandes "Du kan inte ta mig!" (Iris).

Besöket stördes lite av att de var uppe och klippte gräset där precis då. Det var dock en världslig sak i jämförelse med den psyksjuke alternativt idiotiske man som var där samtidigt som oss. Han satt på plattan och drack öl när vi kom upp. Jag tänkte att det är väl inte alla som sitter ensam på bureplatsen och dricker öl en tisdagseftermiddag klockan 14.00, men alla är vi olika. När vi varit där ett tag frågade han om han fick låna min mobil. Jag ljög och sa att jag inte hade några pengar på kortet, kände mig liksom inte bekväm i situationen. En stund senare tog han till orda igen. Hade en utläggning om att jag visste vem han var, att jag vetat att han var där. Som att jag och min treåring var där för att kontrollera honom. Han sa att mannen som klippte gräset sannolikt var polis, att de hade koll på honom. Babblade något om israeliska lejon, visade sin tatuering (på håll då, han satt en bit ifrån oss) och fortsatte säga något om folks idioti och koncentrationsläger. Jag sa, tja, ingenting, förutom att jag bad Iris börja plocka ihop sina saker så att vi kunde röra på oss när vi fikat klart. Ganska precis då gick han. Vinkade något till gräsklipparmannen och försvann. Det var en ganska obehaglig situation och kändes inte friskt någonstans. Jag blev så pass orolig att jag inte vågade ta samma väg tillbaka som han tog, ifall jag skulle cykla ikapp honom och han skulle börja hojta om att vi förföljde honom. Istället sneddade vi nerför berget på en smalare stig.

Om det nu var så att han ville skrämma oss bara på skoj så var det jävla dumt. dock tror jag mer på psyksjuk-teorin och då blev det som extra obehagligt. Här sitter jag med min treåring på en folktom bureplats och här kommer han och börjar babbla om att vi har koll på honom, övervakar honom, är där för att han är där. Var plötsligt tacksam över gräsklipparens störande ljud i bakgrunden och vetskapen om att det fanns någon annan där än bara vi.

Hursomhelst. Det gick ju bra, inget hände. Och Iris fattade såklart ingenting om vad som hände utan busade runt som hon alltid gör och blev sur när jag tyckte att det var dags att cykla hem. Vi får ta och göra en ny utflykt till Bure hela familjen någon dag nästa vecka när R är hemma, förhoppningsvis utan inslag av konstigt folk.

****
När R kom hem idag hade han med sig present till mig. En giffarna-huvtröja. Som jag är alldeles för snål för att köpa själv. Himla snällt.

Om vädret tillåter blir den självklar på matchen på torsdag.

****
Den fina semesterdagen fortsatte med att vi bjöds på middag hemma hos några vänner som precis flyttat in på vår gata. Vi bjöds på god mat, dryck och trevligt sällskap. På lördag ska vi bjuda igen. Hade velat bjuda hem fler folk på middag på lördag, för att fira våra födelsedagar, men så många är bortresta. Typiskt. Skönt att i alla fall några kan komma.

Längtar!

2011-08-02T00:01:00.004+02:00

Jag har jobbat lite nu ikväll men trött trött trött nu och ska gå och sova alldeles strax. Hemma själv med Iris i veckan och då måste man ju liksom kliva upp och vara hyfsat pigg när nu hon vill kliva upp.

Men innan jag går och lägger mig, kolla in!

Fick den här bilden av uppfödaren idag. Monty är nu åtta veckor gammal. Det är ganska precis en månad kvar innan han får flytta hem till oss. Just nu 1,1 kg katt. Han har gått från att vara minst i kullen till att vara näst störst. Sannolikt kommer han bli kraftig och ståtlig, precis som vi hoppas på. Det är lite svårt att tro när man ser honom nu, men betänk att en maine coon oftast växer tills de är tre år gamla och en fullvuxen hane kan väga mellan 5-8 kg.

Vi har letat fram de kattprylar som finns kvar hemma. Ska åka på en inköpsrunda framöver, fixa sand och leksaker och sånt. Det kommer vara fullt upp veckorna före Montys ankomst, med resor nedåt landet, Åre och Hamburg, så lika bäst att vara förberedd i god tid.

Livstecken

2011-07-26T22:32:00.002+02:00

Så här: veckorna går. Jag borde jobba. Jag jobbar inte. Nästa vecka jobbar R och jag har inte gjort det jag borde ha gjort. Istället går jag runt och är stressad. Men inte hela tiden. Jag kan koppla bort också. Som när vi var på bröllop i lördags. Och som de senaste dagarna, när vi hängde med Emma och Johan till deras sommarstuga i höga kusten och bara var ett par dagar. fantastiskt. Vädret kunde ha varit lite bättre men annars var allt perfekt. Dock ringde pappa mitt i allt och sa att han skulle komma till stan vilket gjorde mig till en ganska dålig kompis nu idag när vi skulle hem och jag mer tänkte på att komma hem i vettig tid än på att hjälpa till ordentligt med stugstädning och sånt. Förlåt! Jag är inte världsbäst när jag är stressad, så är det.

Imorgon åker vi till mamma en sväng. Men vi gör det med en Iris som har blivit ockuperad av en ny svinkoppa. Jävla småsår till att utvecklas till fula saker. Det var lite drygt ett år sedan iris hade svinkoppor förra gången, det verkar som att det ska höra sommaren till. Nu är vi tillbaka till att tvätta och sprita och smörja och så har vi direktkontakt med läkare som skrivit ut en salva till oss. Bara att vänta och se om det ger med sig med hjälp av egenvård eller om det blir antibiotika den här gången också. Det ser inte riktigt illa ut den här gången som förra, kanske för att vi snabbare fattade vad det var.

Och på lördag är det bröllop igen. Då ska jag ha min nya fina blåa klänning som förhoppningsvis inte blivit för liten efter de senaste dagarnas frossande i grillad mat, vin och godis. Ser inte fram emot att ställa mig på vågen. Den här veckan blir det ingen träning heller och det är ändå värst. Längtar till gymmet.

Någon typ av semester

2011-07-18T09:04:00.002+02:00

Det regnar. Klart det gör, jag försöker ju vara ledig. Klart det regnar då. Det är mitt straff för att jag inte jobbar fast jag borde. Bara det att det går ut över oss alla. En kollektiv bestraffning från vädergudarna, riktad främst mot mig. Jag ska jobba ikväll så då kanske det slutar regna.

***
men annars är det ok med mig. Vad vi ska hitta på i det här pissiga vädret har jag ingen aning om. Hade vi haft pengar hade vi nog dragit ut på Birsta eller ner på stan, men kontot gapar väldigt tomt så av det blir nog inget. Vi får väl roa oss med att städa eller baka eller nåt.

***
Vägning imorse, liksom alla andra måndagar. Jag sköter mig halvdant. Träningen har funkat bra så länge jag jobbat. Ska försöka fortsätta så även nu, men gissar att det inte blir lika mycket gym under ledigheten utan promenader/joggingturer och gymstick hemma. Kosten är det värre med. Galet less på shakes, därför går jag allt mer över på vanlig, vettig, mat. Helgerna är i vanlig ordning sämst. Nu i helgen har jag ätit glass och lite godis och druckit lite vin. Ändå fick jag, efter att ha stått still ganska länge, se ett minus på vågen. Sannolikt bara vätska men ändå. Nu har jag gått ner drygt sju kg och har fyra kvar innan jag är nere på normalviktigt BMI. Sen får vi se hur mycket mer som krävs innan jag fått ner fettprocenten på en ok nivå.

***
I lördags var jag och Iris iväg och hälsade på Monty. Betalade handpenningen, skrev avtal. Om cirka sex veckor flyttar han hit. Som jag längtar! Iris också. Hon och R sitter och tittar på bilder på Monty nu. Hon ba: kommer katten nu? Då kan jag bära han! Den där stackars katten kommer bli tålig.

***
den här veckan och nästa är familjen hemma tillsammans. Inte så många planer de närmsta dagarna. Bröllop på lördag. På söndag åker vi nog med Emma och Johan till deras stuga och stannar några dagar. Sen åker vi hem till Sollefteå ett par dagar innan vi återvänder hit till nästa helg, då vi ska på bröllop igen.

Vi och Monty

2011-07-14T10:20:00.002+02:00

Kattungen är bokad. Ja, jag vet. Vi är knasiga. Men han var ju ljuvlig, alldeles bedårande, med sin grå-vita päls. Liksom grå på överdelen av kroppen och vit på mage och ben. Med en liten vit fläck på ryggen, som om någon spillt färg på honom just där. Det blir spännande att se vilken typ av maine coon han blir när han blir stor. Vi hoppas på stor och grann, men än så länge är han minst i kullen. Montgomery heter han, så han lär bli kallad Monty. I helgen ska jag och Iris förmodligen åka dit och skriva avtal, betala handpenning och få en ny dos kattungegos.

Ekar tomt

2011-07-11T12:47:00.003+02:00

Det är tomt på jobbet idag. Bortsett från nån som var här och fixade kaffemaskinen och städare så har jag inte sett till några andra människor. Så här sitter jag i min ensamhet och funderar på allt jag skulle behöva göra för att med gott samvete kunna jobba sista dagen före semestern på fredag. I år har jag semester på riktigt . Det betyder: ingen sommarkurs. Dock kommer jag inte kunna vara helt ledig, för det hinner jag inte. Det blir ströjobb när jag orkar och har utrymme. Någon timme här och där. Måste. Ligger så långt efter så det går aldrig annars.

***
Förra veckan flög iväg. Jag hade en riktigt bra dag vid mitt hemmakontor (dvs solstolen) i fredags och tog mig igenom många sidor text. Idag är flytet inte i närheten av detsamma, men innan jag åker hem räknar jag med att ha tagit mig igenom åtminstone en måsteläsning till. Imorgon måste jag börja omsätta den senaste veckans läsning i skrift, om jag ska hinna göra det jag tänkt innan jobbveckan är slut.

***
I fredags var jag på gatufesten. Hade planerat så fint, tänkte Movits kl.19, Oscar Linnros kl. 21, Håkan kl. 22, Sahara Hotnights kl.23 och Timbuktu kl.00. Så blev det såklart inte. När Movits spelade satt vi fortfarande hemma och åt mat och drack hot shots. Var nere på stan vid 20-tiden. Tog ett glas vin i ett tält innan vi gick för att lyssna på Oscar. Skulle ha varit en riktigt bra spelning om ljudet bara varit bättre.

Håkan efter det då. Sjukt bra spelning. Så bra att min energi tog slut. Var som inte så sugen på något mer efter det. Satt i ett tält ett tag innan vi dansade runt till några av Timbuktus låtar innan energin var helt borta och vi avslutade kvällen med en kort sväng på bishops för lite lugn och ro innan jag tog 01.15-bussen hem. En alldeles lagom kväll.

***
Imorgon efter jobbet ska vi göra en utflykt. Till en sommarstuga ute i Barsviken. Där ska vi hälsa på en bunt katter. Det är så himla dumt, det här, att man efter knappt ett kattfritt år börjar tänka att skulle vi inte? jo det kanske vi skulle! bara titta! iris är större nu, katten skulle få mer uppmärksamhet, vi skulle hitta rätt rutiner lättare, lära katten gå i sele och så vidare. Men att säga att vi bara ska titta är ju också himla dumt för hur stor är sannolikheten att vi fixar att bara titta? Blir det så blir det. I så fall skulle en ny maine coon flytta hem till oss i september.

Nytt

2011-07-05T20:51:00.002+02:00

Idag har jag varit och klippt mig. Ny frisyr. Kort i nacken och på sidorna och lite längre och småfluffigt högt uppepå. Ja, ni vet. Som Cissi Wallin typ, eller September. Endast positiva kommentarer från alla som står mig nära. Jag har försökt ta en bild men tydligen krävs att det ska vara R som står bakom sin superkamera för att jag ska se okej ut på bild. Dessutom har jag av någon underlig anledning fått en jättefinne i pannan så det kanske är lika bäst att ni slipper se den.

*****
Helgen var fin. Superfin till och med. I fredags drack vi champagne och åt småplock och såg på film med ljudsystemet på hög volym. I lördags lät vi pengarna flyga åt alla håll och kanter när jag shoppade två par jeans, en fantastisk klänning och en tröja. R köpte en skjorta. Lördag kväll gick vi ut och åt. Trerätters på Delicerano. Otroligt gott. Och sen öl på bishops tills det blev sent, dock inte jättesent. Och sen var det söndag och Iris kom hem från mormor och så var den helgen slut.

****
nu är det R:s sista jobbvecka, sen ska han vara föräldraledig i tre veckor. Jag jobbar en vecka till. I alla fall är det så det är tänkt, om jag lyckas göra det jag ska. Det går tungt, jag har galet mycket att både läsa och skriva. Men det ska gå, så är det bara.

På fredag har jag lovat E att jag ska följa med henne på gatufesten. Efter helgens utsvävningar är hålet i plånboken ganska stort, men vad gör man inte för en kväll med E, Håkan, Oscar och Sahara. Det blir kul!

Dagens lista

2011-07-05T09:31:00.003+02:00

Den här hittade jag hos Johanna, aka Kaospatrullen men när jag försökte länka gick det inte riktigt så ni får helt enkelt tro mig.

Vad heter du? Ewa
Vart bor du? Sundsvall,
Trivs du där? Ja. Vill inte bo någon annanstans.
Brukar du läsa horoskop? När jag var yngre var jag lätt besatt av att läsa horoskop och fundera över hur lite de stämde in. Nu läser jag om jag läser papperstidning, vilket sker typ nån gång i veckan.
Har du körkort? Ja, för bil och mc.
Äger du några Converseskor? Ett par som börjar bli slitna. För snål för att köpa nya.
Favoritdjur? Gillar katter och fåglar.
Vad spenderar du dina pengar på? Trista saker som boende och bil. Och mat. Och snus.
Senaste konserten? Säkert! I vintras. Men på fredag ska jag på gatufesten och se Movits, Oskar Linnros, Sahara Hotnights och Håkan Hellström.
Festar du mycket? Nej.
Sprit, cider, vin eller öl? Vin. Gillar öl också men brukar få lite ont i magen av det. Och drinkar är gott, men ids inte blanda.
Brukar du bli för full? Det händer, men inte ofta.
Antal kuddar i sängen? 4. En till mig, 2 till R och en till Iris.
Kan du baka bullar? Ja
Har du varit med i scouterna? Nej.
Bläck eller blyerts? Bläck.
McDonald’s eller Burger King? Max!
Är du allergiskt mot något? Inte på papperet, men jag anar en viss pollenkänslighet ibland.
Äger du ett busskort? Ja.
Dricker du blå, grön eller röd mjölk? Grön.
Hur ser du ut idag? Ok bortsett från håret, men det ska klippas om ett par timmar så då känns det bättre.
Har du haft sex idag? Nej.
Nästa mål i ditt liv? Att den där jävla avhandlingen ska bli klar.
Vad såg du senast på tv? Nåt barnprogram imorse innan dagislämningen.
Hur svarar du i mobilen? ”ja det är Ewa” om jag inte vet vem som ringer, ”hej du” om jag vet.
Vem ringde du senast? R.
Vad sa den du ringde? Vi pratade om att jag och Iris promenerade med barnvagnen till dagis imorse. Samt konstaterade att vi inte vet vad vi ska äta för middag idag.
Antal timmar sömn inatt? Typ 6. Okej. Men det var hackig sömn för Iris sov oroligt.
Vad innehåller din favoritnattmacka? Smält ost.

HAR DU NÅGONSIN…
Bråkat med ditt husdjur: Mm. Som jag kunde bråka med katterna.
Drömt något helt galet och så har det hänt dig nästa dag: Nej.
Är du ensam nu: Ja.
Låtar som fastnar i ditt huvud ofta: Best of you med Foo Fighters och Mother med Danzig har repeterats mycket på sistone.
Vill du gifta dig: Redan gjort.
Vill du ha barn: Har jag redan. Kanske blir ett till om ett par år.

FAVORIT…
Rum i huset: Skulle kunna säga hallen nere eller garderoben uppe bara för att det är de rum vi senast fixat till. De är finast. Men vardagsrummet är nog favoriten ändå.
Typ av musik: Ganska blandad men inte direkt radioskvalig. De senaste veckorna har det varit mest In Flames blandat med Bon Iver.
Månad: Augusti. Bästa delen av sommaren. Och då fyller jag, R och Iris år.
Sten: alltså, sten? Får mig bara att tänka på såna där fina släta som de hade på stranden i Agia Marina, lämpliga att kasta macka med.

DE SENASTE 48 TIMMARNA, HAR DU…
Gråtit: Jorå. Imorse tårades ögonen när jag, stressad och morgonsur, inte hittade bilnyckeln och när jag väl hittade den så kom jag ihåg att barnstolen behövde monteras och Iris stod i hallen och stampade och klockan var mycket och ungefär där brast det.
Köpt någonting: köpte väl lite mat häromdagen.
Varit sjuk: Nej.
Sjungit: Förmodligen. Nynnar rätt ofta, gör det omedvetet.
Sagt “Jag Älskar Dig”: Absolut. Till både R och Iris.
Velat säga till några att du älskar dem: Inte till några andra än jag redan sagt det till, nej.
Träffat nån ny person: Nej.
Saknat någon: Ja.
Kramat någon: Ja!

SENASTE…
Låt du hörde: Nåt med In Flames som jag har med på spotifylistan jag lyssnar på när jag tränar. Den här listan: Träningslistan
Film du såg: Såg The Lovely Bones på tv igår. Fina bilder men tyckte nog inte att själva filmen var så mycket mer än godkänd.
Drink du köpte: Drinkar dricks så sällan. Nån drink på invito i vintras, typ? Annars köpte jag öl på bishops i lördags.
Sak du stal: För bra länge sedan glömde jag att betala en klase bananer som liksom hamnade i Iris vagn utan att jag såg den. När hon var bebis alltså.
Mat du åt: Varmrökt och gravad lax, sallad, potatis, sås och finncrisp till middag igår. Och frukostshaken imorse, men det räknas inte som mat.
Gången du åt en korv: Förra helgen när vi grillade.

FÖRSTA
Första bästa kompis: Det här känns ju trist men jag kan som inte säga att jag haft någon första bästis. Nu har jag jättefina bra vänner men förr bara trodde jag att de var bästisar fast de var inte det egentligen så jag säger pass på den.
Första inhandlade skiva: som jag köpte själv? Minns faktiskt inte. Men den första CD:n jag fick var Stefan Anderssons Catch The Moon.
Första förälskelse: Ja du. Vet inte riktigt. Första fråga chansen var i alla fall Johan E när vi var typ sex år gamla.
Första begravning: Morfars
Första piercing/tatuering: Örat.
Första fiende: Med tanke på att jag var bitvis utfryst i skolan fanns det en del.

SENASTE
Senaste människa du slog: klappade väl R i rumpan för någon dag sen.
Senaste stora bussresa: Alla jävla bussresor i Italien förra året. Typ Milano – Bologna – Italienska landsbygden.
Senaste dusch: imorse.
Senaste irritation: se gråtpunkten ovan.
Senaste glass: Ben & Jerry fairly coconutterly eller vad den nu heter. Hade för lite fyllning i sig.
Senaste skjortan du haft på dig: har nästan aldrig skjorta ty jag har för stor byst för det. Men jag hade en skjortklänning häromveckan.

Iris, klänningen och saxen

2011-06-30T22:01:00.002+02:00

Iris hade klänning på sig på dagis idag. En blommig en som R köpt på h&m för billig peng. När hon kom hem fanns tre hål i klänningen. Vi drog slutsatsen att hon klättrat och fastnat eller nåt. Men sen träffade vi Emma och Iris förklarade då för henne hur de där hålen egentligen kom till. "jag har klippt!"

Sol ute, sol inne...

2011-06-28T22:38:00.002+02:00

Midsommarhelgen svischade förbi. Jag lyckades glömma kameran hemma så det blev inga fina somriga bilder. I vanlig ordning åts och dracks det. För mycket mat blev det för min del, fick ont i magen. Somnade till när jag nattade Iris och sen fanns ingen energi kvar så det blev en tidig kväll. Vilket var bra för Iris vaknade samma tid som vanlligt. Efter en slö förmiddag packade vi in oss i bilen och åkte till min kollega L och fikade. Hon bor i det sötaste lilla hus jag sett på länge och trädgården var fantastisk. Blev lite avis och mycket sugen på att kanske spara pengar till hus någon gång i framtiden. Efter fika och prat styrde vi hem mot Sundsvall igen och det var den midsommaren.

Med den nya veckan kom solen och värmen tillbaka. Igår slet jag för att hinna skicka text till mina handledare inför handledningen på torsdag. Idag stod läsning på schemat varför jag bestämde att det läsandet gick utmärkt att göra från solstolen. Det fungerade bra, tog mig igenom en hel del texter, men solen tog rätt ordentligt trots att jag smorde in mig så nu är jag sådär charmigt röd på ben och fötter. Lätt värt.

Har inte tränat något än den här veckan. Måste ta mig till gymmet imorgon. Och på torsdag. Och på fredag. Har klarat mitt träningsmål minst fyra veckor i rad och vill inte tappa det bara för att det är sommar. Viktmässigt står jag still, vilket sett till hur de senaste veckorna sett ut med mat och dryck är ett framsteg.

I helgen är vi barnfria. Mamma och G ska låna Iris och vi ska njuta av att ha en helg för oss själva. Det blir shopping och utemiddag och vila. Det ser jag fram emot.

Mot Härnösand och midsommarfirandet

2011-06-24T09:17:00.002+02:00

Om ett par timmar är det dags att packa in familjen i bilen och styra mot Härnösand. I år firar vi midsommar med Rs släkt. Det lär bli mycket mat, god dryck och många skratt, precis som vanligt.

****
vi tjuvstartade firandet redan igår när vi bjöd världens bästa grannar och EmmaO på middag. God mat och en väldigt trevlig kväll, bortsett från giffarnas katastrofala insats mot åtvid då.

****
nu ska jag ta och ladda kamerabatteriet så att kameran är redo att användas idag.

Dagens lista

2011-06-21T09:29:00.003+02:00

NÄMN NÅGOT SOM GJORDE DIG GLAD IGÅR: timmarna tillsammans med Emma och barna.
VAD GJORDE DU KL. 08 IMORSE? Promenerade hem efter att ha lämnat Iris på dagis.
VAD GJORDE DU FÖR 15 MINUTER SEN? Svarade på mejl.
DET SISTA DU SA HÖGT? Hej då! till Iris
DET SENASTE NÅGON SA TILL DIG: Hej då mamma!
VAD HAR DU DRUCKIT IDAG? Kaffe och vatten
VAD VAR DET SENASTE DU ÅT? Hembakt bröd med ägg, keso och kaviar.
VAD VAR DET SENASTE DU KÖPTE? Mjölk.
VAD ÄR DET FÖR VÄDER HOS DIG NU? Inte särskilt varmt och väldigt blåsigt.
GODASTE GLASSMAKEN? Riktig vaniljglass
TROR DU PÅ KÄRLEK VID FÖRSTA ÖGONKASTET? Attraktion ja, kärlek nej.
SOVER DU TUNGT? Ibland.
DRÖMMER DU MARDRÖMMAR? Jo. Eller kanske inte mardrömmar, men knasiga drömmar. Väldigt många nu på sistone. Två gånger på en vecka har jag till exempel drömt att R lämnat mig. Och så drömmer jag om avhandlingen. Drömmar som antyder att jag har lösningen i huvudet men ständigt tappar bort den.
TRIVS DU MED DITT JOBB? Det där är en extremt svår fråga. Jag vet inte. När allt går bra är det fantastiskt. När det går dåligt sänker det mig totalt. Och sett över de år jag jobbat där har det nog varit 50/50 bra och dåligt. Eller 60/40. Ibland vill jag häfta fast mig vid min kontorsstol, sätta en kedja mellan mig och akademin och aldrig aldrig lämna den. Ibland sitter jag och surfar på platsbanken och funderar på hur det skulle vara att göra något helt annat än att fundera på forskningsfrågor, teorier och analyser. Mest det första. Jag har världens bästa kollegor, jag har ett jobb som tvingar mig att tänka och utvecklas och jag har stora friheter. Visst brottas jag med skrivkramp och prestationsångest, men det är ändå värt det. Och i ärlighetens namn har jag ju ingen som helst aning om hur det är att jobba på ett "vanligt" jobb. De månader jag sommarjobbat på telia räknas liksom inte.
FAVORITKLÄDSEL? Oftast klänning. Är jag bara hemma och skräpar är för stora jeans och linne en bra grej.
FAVORITLÅT? Ingen favoritlåt, men dagens favoritskiva är Bon Iver
VAD SER DU OM DU TITTAR TILL HÖGER? Högen med jobbpapper som jag ska göra något med idag.
VAD GÖR DIG GLAD JUST NU? Tanken på att R kommer hem ikväll.
VAD SKA DU GÖRA HÄRNÄST? Fortsätta skriva.
HUMÖR JUST NU? Bättre än igår!
FAVORITGODIS? Choklad. Gärna chokladtryfflar.
KLÄDER JUST NU? För stora jeans, svart linne, randig tröja som plötsligt passar igen efter att ha varit för tight länge (hurra för sex tappade kilon!) och gråblå kofta.
SOMMARPLANER? Vara ledig! Har haft sommarkurs så många somrar i rad men inte i år. Så nu ska jag jobba fram till mitten av juli och sen är jag ledig i en månad. Det finns inte så många planer efter att vår utlandssemester ställdes in. Vi ska gå på två bröllop och sen ska vi väl ta bilen och åka runt för att träffa släkt och vänner. kanske tar jag mig hela vägen till fina Malin i Alingsås. Kanske blir det bara Enköping. Vi får se.
MORGON ELLER KVÄLLSMÄNNISKA? Det varierar beroende på energi och arbetsbörda och årstid. Mer kvällsmänniska på sommaren.
VAD ÄR VIKTIGAST FÖR DIG? Min familj.
VAD LÄNGTAR DU MEST EFTER JUST NU? Självdisciplin och självförtroende.

I brist på något med substans

2011-06-20T14:25:00.004+02:00

Hörni, jag försöker hålla liv i bloggen och idag blir det mha lista som jag hittat nånstans.

DAGENS VILL HA: en barnfri helg.
DAGENS KLÄDSEL: underkläder, blå byxor som inte sitter så bra, svart linne, lila säkert!-tischa och svart kofta som jag upptäckt är väldigt skitig + slitna converse. För övrigt är den allmänna känslan för min garderob just nu: JAG HAR INGET ATT TA PÅ MIG. Nu är allt antingen för stort/för litet/för fult/för varmt/för kallt.
DAGENS SMINK: inget alls.
DAGENS FRISYR: samma gamla korta, idag endast stylat med hjälp av svett från dagens träningspass (nice va?)
DAGENS HÄNDELSE: än så länge: mina 40 minuter (kort men intensivt) på gymmet
DAGENS LÅT: Ane Brun – Do You Remember
DAGENS PLANER: packa ihop nödvändiga papper och böcker och flytta hem kontoret för resten av dagen + morgondagen, i ett försök att bryta min streak av dåliga dagar på jobbet. Dagishämtning och sen, förmodligen, middag hemma hos Emma.
DAGENS SAKNAD: R, som är i Linköping och jobbar, nu igen.
DAGENS DUMMASTE: att jag inte skrivit ens ett ord på avhandlingen. Och alla de andra på gymmet som envisas med att träna på samma maskiner som jag vill träna på.
DAGENS SJUKA: ingen annan än den vanliga måndagströttman
DAGENS DROG: alltid snus. Och lite koffein.
DAGENS ROLIGASTE: tänker och tänker men nej. Eller vänta. Jag höjde vikten på både biceps och triceps-övningarna idag. Det var ju roligt.
DAGENS FAVORIT: Iris, som sov så länge imorse att jag hann duscha innan jag väckte henne.
DAGENS KÖP: en stock göteborgs rapé. Och en liter mjölk till jobbkylen.
DAGENS HUMÖR: trött och irriterad (men bara på mig själv)
DAGENS ORD: sett till det ord jag tänkt flest gånger idag: Fan.

Rapport från BIA-mätningen

2011-06-14T15:36:00.002+02:00

Idag var jag och träffade min pt/dietist igen. Det var dags för tredje mätningen sedan jag klev på Prenet, vilket alltså betyder att jag har hållit på med det här i sex veckor nu. Den här gången visade ett väldans litet minus på vågen i form av ett ynka hekto. Däremot visade BIA-mätningen att det hänt grejer. Jag hade nämligen nästan två kilo mindre fett på kroppen nu än vid förra mätningen! Att jag inte gått ner i vikt berodde på att jag hade mer vätska i kroppen idag än förra gången. Sedan mitt första möte med dietisten i mars har jag gått ner 5,3 kilo. I princip all den vikten har alltså försvunnit de sista sex veckorna då jag kört Prenet. Av de 5,3 kilona är 4,4 kg fett. Jag behöver tappa drygt 7 kg fettvikt till för att komma ner på en nivå som inte benämns som "riskområde". Men det ska jag väl klara av!

Nu bestämdes det att jag inte ska göra någon mätning förrän i september. Jag har tänkt mig att jag ska klara mig igenom sommaren i alla fall. Det kan vara dumt, men jag tror att det är bra. Ingen stress. Det lär ju komma sämre veckor i sommar och jag vill känna att jag klarar av att hantera dessa själv, utan att min pt ska behöva berätta för mig vad jag gör fel när jag egentligen är fullt medveten om det själv och också behöver laga felet själv. Det är ju ändå jag som ska klara av att vara hälsosam resten av livet utan kontroll från någon annan.

Så. Femte september är nästa måldatum. Jag sa idag att jag är nöjd om jag tappat två kilo tills dess, men jag hoppas på fyra-fem. Det vore väldans bra.

Blä

2011-06-13T13:01:00.003+02:00

Mitt humör idag är ungefär som vädret. Grått och blött. Stänger in mig på kontoret och surar i min ensamhet. Försöker pricka av grejerna på måste-listan så att jag kan få ägna mig åt avhandlingen men allt går långsamt och jag har ett vansinnigt motstånd mot alltihop. Vill inte vara här alls just nu, vill bara ligga nerbäddad i soffan och se på film och helst vara själv en stund, så ingen behöver stå ut med mig förutom jag.

Utlösande faktor? Vi avbokade vår utlandssemester idag. Det hotell vi skulle åka till fick så vansinnigt dåliga recensioner att vi bestämde oss för att vi inte ville åka dit. Inte lägga ut många tusenlappar och sen bli sittande någonstans där vi förmodligen bara blir besvikna. Så vi tänkte boka om. Men se, det gick ju inte så himla bra det heller för när man bokar om gäller inga rabatterade priser utan då måste man betala fullpris. Vilket skulle förvandla vår all inclusive till en flera tusenlappar dyrare resa utan något inclusive alls. Så himla mycket pengar har vi inte efter kyl- och fryshaveriet hemma. Visserligen får man boka om till en resa i höst om man vill, men vi har ingen tid till resor i höst förutom de jobbresor som redan är inbokade. Och plötsligt kändes ingenting roligt längre, så nu har vi kastat anmälningsavgiften på en bunt tusenlappar i sjön och struntar i alltihopa. Som jag hade sett fram emot sol, bad, en vecka tillsammans utan måsten. Och av det blir inget. Försöker tänka att vi sparar en hel del pengar på det här, trots den förlorade handpenningen, men lika roligt känns det inte. Inte idag i alla fall, när den strålande solen vi såg i helgen är ersatt av spöregn. Det går över. Någon annan dag.

Ändå, tänker på alternativ. Kollar vägbeskrivningar över stora delar av landet. Tänker sommarturné, tänker djurparker, tänker Uppsala, Enköping, Södertälje, Västerås, Linköping och Alingsås/Göteborg. Plötsligt finns tomma veckor och mycket pengar till bensin. Släkt och vänner, passa er, för man vet aldrig när vi kan få för oss att dyka upp.

Trött

2011-06-07T10:28:00.002+02:00

Kunde inte sova inatt. Slumrade väl till vid nattningen av Iris igår, men tyckte inte att jag slumrade länge. Ändå gick kvällstimmarna utan att någon trötthet kom. Klockan var ett innan jag la mig och förmodligen närmare två innan jag somnade och sen tyckte Iris att det var morgon halv sex. Var ändå hyfsat pigg när jag vaknade men nu några timmar senare sitter jag mest bara och funderar på om jag ska dra igen kontorsdörren och lägga mig i soffan en stund.

Men det ska jag inte. Istället ska jag roa mig med att jobba med kursplaner och grejer och sen blir det träning. Dags för bröst + armar idag och jag hoppas verkligen att träningsvärken inte blir lika hemsk den här gången. Var ganska svårt rörelsehindrad förra veckan. Efter jobbet ska jag hämta upp R och Iris och så ska vi åka ner till IP för att hjälpa till att fixa inför tifot patronerna ska köra på matchen mot Hammarby imorgon.

***
Helgen har varit fin. Grillning med ett gäng bra damer i lördags. Drack några glas vin för mycket och var uppe till klockan tre bara för att vakna vid halv nio och inte kunna sova mer. Mådde bra då men ett par timmar senare började bakfyllan komma krypande. Med lite mat i magen ordnade det till sig och vi kunde spendera några timmar ute i solen. Lagade fejk-carbonara till middag (dvs ingen grädde utan 1%-ig kesella istället och ingen parmesan utan bara några drag med rivjärnet på västerbottenosten) som blev galet god. Överåt lite. Och sen slogs jag med sötsuget from hell vilket slutade med att jag åt glass med chokladsås. Sen jobbade jag några timmar och skickade in mitt manus till handledarna någon gång vid midnatt. Det gjorde att gårdagen var helt ledig. Städade hela huset. Otroligt skönt att äntligen ha energi till det.

***
Grillning och vin i lördags och lätt bakfylla i söndags = två dagar där dieten inte följdes till punkt och pricka. Blev därför ganska glad ändå när vikten imorse var densamma som förra vägningen. Nu har jag en vecka på mig att tappa lite inför nästa bia-mätning.

Åh, sopa!

2011-06-03T22:48:00.002+02:00

Idag skulle jag ha skickat mitt redigerade manus till handledarna, men nej. Svoosh sa det när deadline åkte förbi och jag hoppas på att jag ska göra en magisk förbättring på några timmars jobb i helgen. Men det kommer såklart inte bli klart den här gången heller. Fy fan för mig.

Men annars är det väl bra. R kom hem för nån timme sen efter att ha varit i Linköping en vända. Iris har inte fått några större utbrott de här två dagarna då vi varit själva, konflikterna har kommit vid läggdags.

Jag har tränat tre pass den här veckan och hållit maten hyfsad men inte perfekt. Imorgon ska jag äta middag och dricka vin med vänner så det hyfsade går till dåligt och så kan det ju bli ibland. Ser fram emot kvällen imorgon, ska bli trevligt att umgås med bra folk och bara vara några timmar. Låtsas som att jag inte alls haft en dålig jobbvecka. Imorgon ska jag sätta upp mitt kontor på nedervåningen igen så det är redo för en kvällssittning på söndag.

Rapport från BIA-mätningen

2011-05-30T13:21:00.002+02:00

Efter denna bia-mätning, den andra sedan jag började med prenet, kan jag konstatera att jag snittar strax över kilot/vecka i nedgång. Har gått ner närmare fem kilo sen jag började med prenet (5,2 kg om man räknar från mitt första möte med dietisten i mars, men den verkliga nedgången har kommit de senaste fyra veckorna). 2,5 kg av det är fett. Muskelmassan är i princip bibehållen, bortsett från något hekto hit eller dit. Heja mig och bra jobbat och allt sånt där. Nu har jag drygt fem kilo kvar innan jag är nere på normalviktigt bmi. Dock att jag även när jag normaliserat bmi:n lär måsta fortsätta så här ett tag till, ty det är väldans mycket fett på min kropp fortfarande. Men jag kör på och hoppas på att de här fem kilona har lossnat lagomt till min semester börjar om sisådär 7 veckor. Det vore fint.

Snart: ny BIA-mätning

2011-05-30T10:54:00.002+02:00

Om en och en halv timme ska jag träffa min PT/Dietist igen. Dags för ny BIA-mätning och vägning. Jag vet att jag har gått ner ett par kilo till sedan sist. Hoppas mätningen också ser bra ut.

Till idag har jag i uppdrag att svara på några frågor om mitt ätande. Det där har jag dragit ut på in i det sista. För det är svårt. Jag äter när jag är glad, jag äter när jag är ledsen, jag äter när jag är med vänner, jag äter när jag känner mig ensam... I värsta fall i alla fall. Nu går jag snart in på femte veckan med ändrade vanor och det går hyfsat. Den senaste veckan har varit den jobbigaste. Det har också varit den vecka då jag slarvat mest. En kaka här och där, en glömd lunch som blev en kebab med kollegorna, drack öl och vin i torsdags på after work, överåt när vi bjöds på grillat i lördags Ja, ni ser. Inte så bra. Men det hade kunnat vara värre. Jag kunde ha ätit en pizza istället för en kebab, jag kunde ha druckit vin i lördags också, jag kunde ha fredagsfikat, jag kunde ha slarvat med luncher och middagar alla dagar.

Den här veckan har jag tänkt mig att jag ska ändra träningsprogram. Från att köra helkropp varje gång till att fokusera mer på muskelgrupper. Bröst och armar en dag, ben och mage en annan dag och rygg och axlar den tredje. Försöka köra lite tyngre. Det kan nog bli bra. Kompletterar med promenader/cykelturer. Bilen får stå förutsatt att det inte regnar.

Kom ihåg

2011-05-27T14:19:00.002+02:00

För de av er som hittat hit genom min blogglänkning på Dagbladet-artikeln: Det här är alltså inte min GIF-supporterblogg, den finner ni här på mingla.

Ja jisses

2011-05-26T09:21:00.001+02:00

Här kan man läsa Dagbladets artikel om min GIF-nördighet

Helgen då trotset knackade på.

2011-05-23T08:42:00.003+02:00

Lördag. En vända ut till Birsta för att handla mat. Därefter fika på stan med S. Iris fikade både bulle och tårta, allt för att vi skulle få sitta en stund till. Sen tänkte jag att vi skulle inhandla present till en färsk bebis i kompiskretsen, men någonstans på vägen tyckte Iris att hon skulle dra iväg sitt värsta utbrott någonsin. Bara för att hon inte ville stå i kö. Hon slet och drog och skulle åt ett annat håll och när jag lyfte upp henne för att ändå få handla presenterna så blev jag dragen i håret och biten i axeln. Fick bitmärke, hon bet genom alla kläder. Försökte få henne att lugna sig men det blev bara skrik av det. Så då lämnade vi allt och gick. Jag fick bära en skrikande unge genom halva stan för att komma till parkeringen.

Väl i bilen slocknade Iris. Och sov i dryga två timmar. Själv låg jag utslagen i soffan och funderade på hur fan man hanterar treårstrots.

När Iris vaknade försökte jag prata igenom vad som hänt med henne. Visade bitmärket. Hon ba: mamma, har du gjort illa dig? Behöver du plåster? Förklarade att det var hon som gjort illa mig, att så gör man inte, därför blev mamma arg. Då drog hon ner sin tröja över axeln och tyckte att jag skulle bita tillbaka.

Det gjorde jag inte, såklart.

Det stannade inte vid det utbrott hon hade på stan, lördagkvällen präglades även den av protester, om än inte lika stora. Strid om det mesta. När jag sedan stred för att få henne att sova somnade även jag och sov bort två timmar av lördagkvällen. Satt sen uppe till sent eftersom jag inte kunde sova. Typiskt.

Söndagen var bättre. Inga stora utbrott. Åkte upp på Norra berget och lekte i solen. Väl hemma igen satt vi i solen på uteplatsen och fikade medan Iris lekte för sig själv i lekparken. Och sen blev det eftermiddag och jag åkte ner till fotbollsarenan tidigt för att bli fotad för en artikel i en lokaltidning. Kommer vara hiskeliga bilder, helt säker. Det är som inte vardag att stå i en vältrafikerad rondell och bli fotograferad tillsammans med giffarnas maskot Giffen. Menmen. Sen gjorde jag av med mina sista slantar på GIF-jackor till mig och R. Och giffarna vann med 4-0.

Nu är det måndag, regnet är tillbaka och jag och Iris lyckades ta oss till dagis utan större utbrott. Dock glömde jag både lunch och hörlurar hemma, varför jag snällt får gymma utan musik och äta inte så välkomponerad lunch.

Hej livet

2011-05-20T08:25:00.002+02:00

Varje morgon ser ganska likadan ut. På kvällarna har jag svårt att sova. Blir inte trött. Har jag varit trött någon gång under kvällen har jag i regel förstört den tröttman genom att somna när jag nattar Iris. Går ändå och lägger mig vid elva för att kanske kanske kan jag somna. Vrider och vänder på mig. Det tar tid. Tittar inte på klockan för att inte bli stressad. Funderar, kanske spelar lite sudoku, tänker på avhandlingen. Somnar tillslut. När R vaknar och kliver upp är jag som en zombie trots att jag fått sova åtminstone fem, kanske sex timmar. Skulle behöva sju timmar egentligen.
Ligger kvar i sängen så länge jag kan, dvs i regel tills R måste gå till jobbet. Kliver upp, duschar, fixar morgonshaken. Dricker den i soffan framför tevens barnprogram. Iris står bredvid och viftar med en macka som hon bytt pålägg på tre gånger under morgonen (ost - skinka - kaviar. äter upp pålägget, sparar mackan). När jag är klar försöker jag få Iris att bli klar. Då inträffar något av följande a) "jag vill inte gå till dagis" b) "jag vill inte va med dig!" c) "jag vill cykla!" d) Iris springer och gömmer sig bakom soffan/i badrummet/valfri annan plats så jag får jaga henne och hålla fast henne för att klä på henne, varpå jag får höra minst a och möjligen också b en omgång till och e) jag vill inte ha den jackan f) jag vill inte ha de skorna g) jag vill ha paraply! (även om solen skiner). Ibland, ganska ofta, inträffar ungefär alla saker i slumpartad ordning. Eftersom jag själv är ungefär en zombie så är humöret därefter och var och varannan morgon har vi ett "måste vi bråka varje morgon"-samtal. Som såklart inte gör någon skillnad, varpå jag när jag sedan kommer till jobbet sitter och är irriterad på mig själv för att jag hanterar hela spektaklet så himla dåligt.

Imorse fick hon cykla till dagis. Det är alltid en utmaning. Hon kan cykla på sin vanliga cykel nu, med stödhjul, men hon har ingen som helst koll på att man måste titta framåt och styra undan från kanter ibland. Hon vänder huvudet för att se på alla som går/kör/cyklar förbi. Väl framme vid dagis blir hon sur för att hon inte får parkera cykeln vid de stora cyklarna utan vid de små. Första två minuterna vill hon inte bli lämnad, sen kommer hon på att dagis är rätt kul ändå och vips så är vi klara för morgonen och jag kan åka till jobbet.

Ungefär så. På jobbet får man pusta ut. Och just idag är jag väldigt glad att det är fredag och ledigt imorgon. Mindre glad att jag har handledning och är orolig över det. Men det ordnar sig.

Swooosh

2011-05-19T21:35:00.002+02:00

Det där är ljudet av tiden som svischar förbi medan jag står still och funderar på varför jag aldrig kommer någonvart med avhandlingen. Imorgon har jag handledning igen, manuset skickades in först igår och var inte ordentligt genomläst innan jag skickade. Därav inte direkt bra heller. Men kanske inte fullt så mycket katastrof som jag först kände? Vi får se imorgon.

Annars är jag mest irriterad för att giffarna inte klarar av att göra mål. Tre 0-0 i rad nu. Men allt det där kan ni ju läsa om på http://mingla.nu/gifsupporter som vanligt.

För övrigt har vi bokat oss en semesterresa i Turkiet i augusti. Bodrum-halvön. Det ser jag fram emot.

Imorgon är det fredag och helg igen. Jag ska försöka jobba några timmar på söndag. Och giffarna spelar på söndag kväll. Annars inga planer. Bra det.

2-veckorsrapport

2011-05-16T13:33:00.002+02:00

Idag har jag varit på gymmet för möte med min PT/dietist. Ny bia-mätning och vägning för att se hur de två första veckorna på programmet har gått.

Det visade sig att jag har gått ner 2,2 kg i vikt, från 79,7 till 77,5. 1,7 kg av viktminskningen är rent fett som försvunnit, enligt mätningen. Och det är ju bra! Jag ska fortsätta på precis samma vis. Ny mätning om två veckor.

Det känns bra att det fungerar. Det som känns lite småjobbigt är att det är så vansinnigt långt kvar. Jag har fortfarande 36,2 procent fett i denna kropp. Allra helst ska det talet ner till under 25%. Många kilo fett det.

Menmen. Jag kör på. Jag har varit ordentlig och tackat nej till allt fika som erbjudits i helgen, jag har inte druckit vin på två veckor och jag har ätit vettig mat de måltider jag ätit utöver måltidsersättningen. Bara att fortsätta så. Inte så himla roligt, kanske. Men jag vill ju inte se ut så här resten av livet så det är bara att bita ihop.

Kalas!

2011-05-13T21:17:00.002+02:00

Fredag! Ännu en mer eller mindre katastrofal jobbvecka är över. Skrivkramp är numera min vardag, verkar inte kunna bli av med den. Det kommer ta galet lång tid att skriva den här avhandlingen om inte detta släpper snart.

Men nu ska vi inte vara negativa! Nu ska vi tänka på alla fina stunder den här veckan. Igår till exempel. Då träffades Sundsvalls syjunta, dvs en bunt av oss prat- och/eller pysselsugna kollegor. Den här gången träffades vi hemma hos mig. Lagade kycklingsallad tillsammans. De andra stickade och pysslade medan mitt pyssel bestod i att försöka ta reda på hur det gick för giffarna i cupmatchen i Östersund. Förlust blev det, tillslut. Men det vet ni ju om ni läser min supporterblogg på mingla.nu, visst? De två minsta deltagarna på gårdagens syjunta, Iris och Mira, som snart är åtta år, fann varandra och busade runt en hel del. Jätteroligt! Under juntan fick vi också höra om en av kollegornas graviditet. Och strax efter att juntan avslutats fick jag sms från kollega som meddelade att hon några timmar tidigare fött sitt andra barn. Mycket bebisar blir det!

Idag har vi varit och firat Gabriel som fyllde tre år tidigare i veckan. Massa folk var det, hela tjocka släkten och så vi. Både jag och R var duktiga och höll oss ifrån fikabrödet, vilket tydligen var lite provocerande för de andra som var med, för gå på kalas utan att äta det var tydligen dumt. Jag klappade i alla fall mig själv på axeln för att jag hanterat ännu en frestelse väl. Nu behöver jag bara ta mig igenom helgen så är två veckorsmarkeringen nära. Det går faktiskt överraskande bra. Allt sötsug är borta och jag finner det mycket lättare att äta lagoma portioner när jag äter. Måltidsersättningarna är fortfarande inte goda, men det är ok ändå. Den här veckan har jag gjort alla planerade träningspass också och det känns extra bra. Bia-mätning och vägning på måndag, då får vi svart på vitt hur det egentligen går. R har också tappat bra mycket i vikt de senaste två veckorna, så där så att kläderna börjar bli för stora. Heja honom och heja mig.

Imorgon åker vi hem till mamma för att hälsa på lite familj och hämta hem väldigt många kilon kött som ska fylla vår frys. Det blir fint det!

Halvjobbig dag

2011-05-10T15:35:00.002+02:00

Solen skiner men jag låtsas inte om det. Sitter här på kontoret och låtsas vara glad att jag inte har något riktigt fönster så att solen bara hånar mig på avstånd. Bra det.

Idag känns som en småjobbig dag. Jag får för lite gjort. För att skapa känslan av att jag får saker gjorda har jag skrivit en lång att-göra-lista där jag brutit ner alla måsten på mikronivå. För kvällens infoträff har jag t.ex. konstruerat tre punkter: gör presentation, skriv manus, fixa material. Check, check, check. Jag skriver upp folk jag ska mejla och om vad. Vilka texter jag ska läsa och steg för steg vad jag ska göra med texterna sen. För jag behöver få känna att jag prickar av saker, trots att dessa saker är minimala.

Och sen är jag hungrig idag också. Jag undrar om det är vetskapen om att jag inte får någon riktig middag idag som spökar. Jag vet att det blir prenet-soppa till middag, liksom det var en sån till lunch, och den vetskapen gör mig liksom smått deprimerad. Sådär så att jag börjar tänka på vad gott det skulle vara med en pizza. Eller bara en macka. Egentligen vad som helst som inte är en blaskig soppa. Men det spelar ingen roll. Jag kommer stå ut i sisådär en timme. Sen kommer jag äta min soppa och med lite extra kaffe eller te i magen kommer jag klara mig tills jag kommer hem ikväll och då får jag äta frukt som kvällsfika och jävlar vad gott det ska bli. Imorgon är en vanlig dag och då finns det tid för vanlig mat igen. Tack för det.

På väg

2011-05-09T13:41:00.003+02:00

Imorgon har jag klarat av min första vecka på Prenet. Det går helt okej. Det blev dåligt med träning förra veckan, bara ett pass, men det är enda plumpen i protokollet. Annars har jag skött mig. I helgen har jag fikat med vänner utan att äta fikabrödet. Suttit med min kopp kaffe och intalat mig själv att det inte är värt att trilla igenom programmet redan första veckan. Och det har fungerat. Tänk att viljan finns där inne, trodde jag tappat bort den alldeles.

Så här långt visar vågen ett par kilo ner. Drar inga större växlar på det heller. Har tid för BIA-mätning om en vecka, då kan jag berätta exakt hur de två första veckorna har gått.

Idag har jag i alla fall varit på gymmet och kört ett pass med styrka och stretching. Kändes okej. Kastade om ordningen på övningarna lite och det kändes, andra övningar som var tunga idag än det brukar vara.

Den här veckan ska jag hålla träningen på normal nivå, dvs 3 pass styrka/veckan. Värmen är tillbaka så så länge det inte regnar ska jag cykla till och från jobbet. Och följa matplanen, med frukost + lunchshake och riktig middag. Imorgon blir det nog shakes genom hela dagen, tyvärr. Måste jobba imorgon kväll pga ett event på jobbet och hinner inte hem för att äta middag. Typiskt. På fredag är vi bjudna på kalas och det kommer såklart bli en riktig utmaning. Jag hoppas kunna hålla mig ifrån tårtan. Sen är jag bjuden på fest på lördag men funderar på att avstå den för att istället åka hem till mamma och hälsa på. Då minskar jag risken att äta och dricka för mycket. Vi får se hur det blir!

Från GO till BAS

2011-05-05T08:28:00.002+02:00

Så de två dagarna på Prenet GO är över. Hurra! Jag överlevde. Men igår när vi skulle äta middag fixade jag inte att sitta och se på när Iris åt god lasagne, istället satt jag i min ensamhet och pinade i mig drinken. Bleh.

Nu går jag in på Prenet BAS, vilket alltså innebär 2 måltidsersättningar/dag (drink eller soppa), 1 vanlig måltid enligt tallriksmodell (lunch eller middag) och en frukt till kvällsfika. Om jag tränar får jag äta en banan efter träningen.

Nu blandas drinkarna med mjölk. Det blev också betydligt drickvänligare. Fick i mig frukosten utan problem. Jag har liknat Prenet GO vid äckligt proteinpulver. Prenet BAS smakar mer som, ja, bättre proteinpulver. Med en lite knasig bismak av sötningsmedel som jag inte riktigt förstår. Menmen. Det är lika bra att vänja sig för så här ska jag ju hålla på ett tag.

Go go go

2011-05-03T22:23:00.002+02:00

Alltså det här med att gå på flytande föda. Vilken himla dum grej. Idag klev jag alltså på viktminskningsprogrammet prenet, vilket inleds med två dagar med endast måltidsersättning. Fem om dagen. Första drinken imorse var väl ok, men fram mot den fjärde som intogs till middag var jag redan kräkless. Det är tur att det bara är en dag till, sen får jag äta ett riktigt mål mat om dagen igen. Jag måste visserligen fortfarande dricka drinkar, men de blandas på mjölk och eftersom jag inte vet hur de smakar tänker jag låtsas som att de säkert smakar mycket bättre.

Än så länge är jag inte överens med mig själv om huruvida det här är en bra plan eller inte, men jag ska i alla fall ge det en chans. Det kan ju bli bra.

Så här blir det

2011-05-02T13:49:00.002+02:00

BIA-mätningen visade att träningen har gett resultat. Jag hade bättre balans i kroppen idag, tydligen. Fettprocenten var i princip densamma som förra gången, men jag hade lagt på mig mer muskelvikt och det är ju bra.

Så något hade hänt, men ändå inte. Jag behöver fortfarande tappa i fettprocent, såklart. Så nu blir det viktminskningsprogrammet ändå. 2 dagar kickstart följs upp av en period med 3 mål mat om dagen där två är måltidsersättning och en är vanlig mat enligt tallriksmodell. Hur länge jag behöver köra det beror på hur lång tid det tar att gå ner kilona. Med lite flyt kanske jag är inne i anpassningsfas lagomt tills min semester börjar i mitten av juli. Drömma kan man väl få göra, visst? Mitt träningsmål är fortfarande 3 gånger i veckan. Dessutom ska jag cykla till och från jobb också men just nu envisas det ju med att vara så kallt så det får ta och bli lite varmare först.

En hel massa gnäll

2011-05-02T08:04:00.002+02:00

Om humöret jag vaknade med idag är en föraning om hur det kommer att gå för giffarna ikväll, ja då blir det katastrof. Det tog sisådär fem minuter av vaken tid innan jag snäste åt Iris första gången, över en sån grej som jag i vanliga fall förmodligen inte ens hade brytt mig om. Så himla dumt.

Men det kan gå över. Det ska gå över.

Tror att humöret delvis beror på vad som komma skall under dagen. Klockan 13 har jag tid hos dietisten för en ny bia-mätning och utvärdering av de första sju veckorna som jag har gått hos henne. Och vilken utvärdering det kommer att bli. De där två kilona som jag sa att jag gått ner? Glöm dom. Jag har tydligen inte alls tappat dom, för nu sitter de där igen. De dök upp igen lagomt till helgen. Som det ser ut nu kommer vågen inte visa någon som helst skillnad. Har jag riktig otur så kommer gymvågen till och med att visa plus. Jag får sätta all tilltro till bia-mätningen och hoppas på förändring där. Men med tanke på att jag inte gått ner i vikt så lär väl den eventuella skillnaden i kroppssammansättning vara så gott som minimal. Skit också.

Hursomhelst ska det bli mycket intressant att prata med coachen idag. Hon lär fråga hur det gått, jag ska svara ärligt att jag skött träningen - bortsett från de två förkylda veckorna - men att maten svajat de senaste veckorna i och med förkylning och kylskåpshaveri och allmänt förfall. Jag låtsas och försöker intala mig att det är skillnad nu, som jag gjorde i föregående inlägg, men jag är inte så himla säker längre på att det är någon skillnad. Jag visar ju upp precis samma mönster som alltid, jag har inte ändrat något beteende, jag bara TROR att jag ändrat beteende.

Jag är i valet och kvalet om jag ska hoppa på gymmets "riktiga" viktminskningsprogram. Även om jag är tveksam om att det är rätt väg att gå. Rädd för jojo-effekt. Det var inte ens uppe till diskussion under min första träff med dietisten, gissningsvis för att jag de där 10-15 kilona jag behöver gå ner anses vara lite få för att gå på soppor och shakes i tio veckor. Och blotta tanken på en ganska extrem diet den närmsta tiden får mig att känna mig lite ledsen, vilket ju om något är en signal på att det inte är en bra idé. Samtidigt som ledsenheten visar att mitt förhållande till mat kanske är lite knasigt. Blotta tanken på att inte få äta god tillagad mat, inte fika ens en gång på stan, inte dricka vin med vännerna, under en begränsad tidsperiod gör mig alltså lätt nedstämd. Ibland önskar jag att min inställning till mat som en social och njutningsfull höjdpunkt kunde vara annorlunda, att jag istället bara kunde se mat som föda. Det skulle vara så mycket lättare att tänka plus och minus då.

Och sen har vi då det här med den allmänna känslan kring allt det här. Jag tycker verkligen inte om att jag blir en sån här människa, som ältar och gnäller över kropp och vikt och tycker att ingenting fungerar trots att jag är så medveten om att en av anledningarna till att det inte fungerar är att jag inte går in för det 100 procent. Jag skulle uppskatta att jag sköter mig 80 procent av tiden. Min lilla hjärna tror att det ska räcka. Men det gör ju inte det. Ändå faller jag in i samma mönster hela tiden och så mår jag extra dålig över det. Jag tycker att jag borde veta bättre, på alla punkter.

Så. Nu har jag gnällt av mig. Nu ska jag rycka upp mig och ta tag i dagens arbete.

långsamt långsamt

2011-04-27T21:46:00.002+02:00

Hade handledning idag. Första kapitlet duger fortfarande inte. Har en vecka på mig att jobba om det innan det ska skickas in för en ny omgång. Förhoppningsvis får jag till det och kan gå vidare till nästa kapitel. Det går för långsamt. Alldeles för långsamt. Ångest.

***

Men annars är det bra. Jag var och tränade igår. Det var tungt, kändes att det var ett par veckor sedan sist. Idag har jag ordentlig träningsvärk i lår och rumpa. Det blir träning imorgon och på fredag också. På måndag ska jag träffa min pt igen. De sista veckorna har jag inte hållit mig till planen pga förkylningen och det trasiga kylskåpet och allmänt förfall, men jag har enligt vår våg tappat drygt 2 kg sen förra träffen. Förhoppningsvis visar BIA-mätningen större skillnad än vågen. 2 kg på 6 veckor är åtminstone ett kg mindre än jag hoppats på. Klart jag hoppats på lite högre tempo eftersom det är så pass många kilon som ska bort, men samtidigt vet jag ju med mig att jag inte skött mig perfekt. Det är skillnad i min inställning nu, jag märker det. Jag har en tendens att trilla in i gamla mönster när jag inte mår bra, men jag märker också att jag lättare hittar tillbaka till kosten och träningen nu än tidigare. Det ska gå det här, så är det bara.

Snart slut helg

2011-04-25T19:09:00.002+02:00

Måndag kväll och jag sitter och väntar på avspark. Landskrona - Giffarna, 19.20 Vill ni läsa mina tankar inför den matchen vet ni väl att ni hittar det på mingla.nu/gifsupporter

Nu när jag började skriva det här inlägget skrev jag söndag där i första meningen. Det behövdes inte så många lediga dagar för att bli dagvill. Ändå: jag är toktrött. Känner mig inte särskilt utvilad, trots att jag tagit det lugnt i helgen.

Påsken kan enkelt sammanfattas ungefär såhär: Vänner, mat, godis, värme.

Jag är i princip fri från förkylningen men vågar inte ställa mig på vågen efter att i två veckor 1. inte kunnat träna och 2. inte ätit särskilt bra, vilket åtminstone den här veckan berott dels på påsken och dels på det där trasiga kylskåpet. Imorgon ska jag dock göra comeback på gymmet och skärpa till maten igen. Det är en vecka kvar till återkollen med dietisten och det kommer såklart inte se alltför bra ut och jag lär få skämmas. Ungefär som vanligt, då.

Nu ska jag lägga fullt fokus på giffarnas match.

Lite läckage och slangar som inte passar

2011-04-21T08:08:00.002+02:00

Det är inte lätt. Ingenting är lätt. Igår satt jag i telefon nån timme på förmiddagen för att få tag i en servicetekniker som kan titta på vår frys. Det gick till såhär:
1. Ringer mediamarkt. Får sitta i telefonkö. De hade ingen musik i sin telefonkö utan bara ett evigt tutande. Svårt att avgöra vad som är bäst, tutande eller musik. Får av mediamarkt veta att jag ska ringa direkt till servicetekniker, vilket är kehab.
2. Ringer till kehab. Kommer inte fram. Får ringa några gånger innan någon svarar. Får där veta att de inte får åka ut om de inte har fått en arbetsorder ifrån tillverkaren, dvs Gram. Vi småpratar lite om problemet och serviceteknikern säger att ja, det där borde vi ju titta på men vi kommer nog inte hinna före påsk.
3. Ringer till Gram. Telefonkö. Med musik. Kommer fram, bara för att få hänga kvar en stund medan hon avslutar ett ärende. Berättar läget. Hon menar på att det kanske inte bara är kylläckage utan även gasläckage (vilket inte ska vara farligt, tydligen). Skriver en order till servicetekniker om service snarast, men säger också att vi nog får klara oss i påsk.

Och sen hände liksom inget mer på den fronten. Tydligen ska servicetekniker ringa mig idag för att bestämma tid.

Och nu är frysen kall. Igår gick R loss på dörren, tröck och hade sig och förmodligen är det som vi tror, att det hela beror på att listerna inte sluter tätt. Nu klarar frysen att hålla -18, men vi både ser och känner att listerna inte riktigt går igen. När servicetekniker ringer ska jag därför ta ett långt snack med dem innan de kommer om den eventuella kostnaden av att de kommer ut till en tillräckligt kall frys med knasiga lister. Det kan ju vara bra att veta om vi förväntas betala för att de ska fixa det eller inte.

Nog om frysen.

Tvättmaskinen fick elen ikopplad igår av en snäll elektrikerbekant till R. Allt klart, hoppades vi. Men nä. Nu visade det sig att vattenslangen inte passade riktigt. Pappa åkte iväg för att handla en ny, men inte heller den passade. Så idag åker han och jagar slang igen. Det kommer såklart ordna sig, hoppas bara att det ska ordna sig idag så i alla fall ett problem mindre är ur världen.

***
En förmiddag, sen är det påsk och ett par dagars ledigt. Känns som att det behövs. Först och främst hoppas jag på att äntligen få vila bort den här förkylningen som vägrar ge med sig. Har inte tränat på två veckor.

Premiär!

2011-04-20T09:22:00.002+02:00

Från och med nu skriver jag om GIF Sundsvall här! Kom och läs!

All denna irritation...

2011-04-20T08:26:00.002+02:00

Så igår fick vi hem vår nya kyl och frys. Det var inte den roligaste grejen i världen att installera dessa. Eftersom dörrarna på skåpen är välvda gick det inte att öppna frysdörren fullt om dörren var högerhängd, varför vi hängde om den till vänster, vilket tog tid och var lite tricky. Tur pappa hunnit komma upp och kunde hjälpa till. När vi sen satte igång skåpen så fungerade allt utmärkt med kylen. Frysen däremot vill inte bli kallare än 3 minusgrader, och har därför pipit pga för hög värme inatt. Ett pipande som smög sig in i mina drömmar innan jag vaknade och insåg vad det var som lät. Det verkar som att listen i dörren inte sluter tätt, varför kylan läcker ut. Så nu sitter jag här och måste vänta till kl.11 innan jag kan ringa till mediamarkt och be dem komma och titta på frysen. Fanfanfan. Enligt ett illasinnat uttalande från en av R:s kollega så kan de vara så jävliga att de säger att inga garantier gäller om man hänger om dörren. Kan det verkligen vara så jävligt? Varför säljer man skåp med omhängbara dörrar då?

Jaja. Förhoppningsvis skickar de ut nån servicekille som kan berätta för oss vad vi har gjort för fel/fixa det, alternativt kan säga att det är frysen det är fel på så vi snabbt kan få en ny.

Min kosthållning har varit helt galet dålig de här dagarna utan kyl och frys. Nu är kylen igång, men all mat är fryst och befinner sig i frysen hemma hos Emma och Johan. Jag vill ha fungerande saker så jag kan äta vettig mat. Nu.

Och: idag har jag deadline på att skicka text till handledarna. Texten suger. Jag har inget som helst självförtroende kvar när det kommer till skrivandet och är vansinnigt less på att alltid skicka in texter som jag vet är dåliga. Bajs.

Men! Idag, äntligen, kommer jag kunna offentliggöra sidan där jag ska skriva om giffarna. Länkar här så fort jag fått upp första inlägget.

Tråkigaste inköpet nånsin

2011-04-18T22:39:00.002+02:00

Så vårt kylskåp gick sönder idag. Förstå starten på den här veckan när jag vaknar, gör mig iordning för dagen och ska fixa frukost. Tar fram smöret ur kylen och när jag sticker ner smörkniven så bara glider den lätt igenom mjukt smör. Då hoppades jag att vi bara kommit åt en knapp eller nåt, men sån tur hade vi inte. På morgonen flyttade jag över all frysvänlig mat till frysen. När r kom hem bar han över lite andra varor till Emma och Johan och nu ikväll har vi flyttat över alla frysvaror dit också. För nu har vi varit ute på mediamarkt och handlat ny kyl och frys. Och en tvättmaskin, när vi ändå var igång. Varorna blir levererade hit imorgon och mot en ganska liten summa tar de med sig de gamla grejerna härifrån också. Skönt. Men kanske det tråkigaste inköpet nånsin, nog för att vi visste att kyl och frys var gamla och skulle behöva bytas ut, men vi hade hoppats på att få bestämma själv när de inköpen skulle göras. Å andra sidan hade det säkert slutat så här i vilket fall, att inget inköp blivit gjort förrän något gått sönder. Vi trodde att frysen skulle rämna först också, men så blev det alltså inte.

De nya skåpen är större än de gamla. Fina och fräscha. Det kommer bli bra såklart, även om det känns ganska bittert nu, försöker trösta oss med att ett stort inköp är ur världen och att vi knappast behöver göra om det så länge vi bor här.

Fattas bara att spisen och diskmaskinen ger upp inom snar framtid också. Då skulle jag nog bli lite ledsen.

Och tvättmaskinen ja. En sån har vi pratat om att köpa sen vi flyttade hit. Det tog alltså två år och ett trasigt kylskåp innan det blev gjort.

***
imorgon är det tisdag. Det betyder att pappa förmodligen dyker upp! Och jag ska gå och gymma igen efter en veckas förkylning. Är kanske inte riktigt 100 frisk än, men halsontet är borta och snuvan märks knappt, vill verkligen träna nu! Ska köra hyfsat lätt och skippar nog konditionen. Har ju börjat cykla till jobbet nu också så där får man ju ihop lite konditionsträning varje dag. Idag var det hiskeligt att cykla hem. Det är alltid jobbigt med den långa sega backen, men idag var det motvind hela vägen hem så man fick knappt pusta ut på raksträckorna heller. Hoppas på mindre blåst imorgon.

Lördag

2011-04-16T14:45:00.002+02:00

Idag bjuds vi på en riktigt strålande vårdag. Fantastiskt! Men särskilt mycket tid ute har det inte blivit. Istället har vi vilat, städat och handlat mat. Alldeles strax ska jag börja förbereda kvällens middag. Det blir ugnsbakad lax med potatismos, sockerärtor och två olika sorters sås. Och så chokladfondant med jordgubbs- och passionsfruktsallad till efterrätt. Borde bli bra.

Igår var vi på fotboll och såg giffarna förlora mot Assyriska. Jag har ett långt inlägg om matchen på lager, men det är tänkt att publiceras på annan plats förutsatt att denna andra plats kommer igång snart.

Imorgon ska jag försöka jobba några timmar och så hoppas vi på att det blir så här strålande väder så vi kan vara ute resten av dagen. R har gjort ett jättejobb och grävt upp nästan alla fula buskar på vår gård. Nu måste vi komma fram till vad vi ska sätta där istället...

Och i veckan kommer pappa upp och hälsar på. Som vi längtar efter honom! Förmodligen kommer han redan på tisdag. Många fina dagar kommer det bli!

Snart helg!

2011-04-14T23:25:00.003+02:00

Trots att jag varit hemma i två dagar för att inte hosta och snörvla över alla kollegor på jobbet, så ser jag fram emot helgen. Det ska bli skönt med lite ledigt. Och denna helg har ett lovande schema. Imorgon ska Iris vara med farmor medan jag och R går på giffarnas hemmapremiär mot Assyriska (vilket jag, om allt går väl och löser sig lite snabbt nu kommer att skriva om på annan plats också. vänta så ska ni få se!). På lördag blir det middag här hemma med E, I och Gabriel. Vi planerar att bjuda på fisk, vilket inte direkt hör till vanligheterna. Till efterrätt ska jag, för första gången, testa att laga chokladfondant. Det ser jag fram emot.

Men just nu, i denna stund, väntar jag på att jag ska bli trött. Det var jag som nattade Iris idag. Som vanligt somnade jag till en stund och därför är jag pigg nu. Dumt.

Förkylningen är på väg att ge med sig. Lite snuvig och lite ont i halsen kvar, tillsammans med den där rethostan som alltid kommer i slutet av mina förkylningar. Jag är tillräckligt pigg för att gå tillbaka till jobbet imorgon i alla fall. De här dagarna jag varit hemma har jag läst och funderat massor, imorgon måste jag skriva ner allt det där jag läst och funderat om. Det ska nog gå. Det måste gå.

Feber

2011-04-13T21:38:00.003+02:00

Imorse, jag: men så farligt känns det inte med förkylningen. Visst, jag har ingen röst men kanske borde åka till kontoret ändå? Sen gick jag och lämnade Iris på dagis och efter den korta promenaden var jag helt slut. Så jag blev hemma med mina artiklar.

Och nu är det kväll och jag mår sämre. Lite febrig. Får jobba hemifrån imorgon också.

Det är såna här gånger man är otroligt tacksam över ett jobb som långa stunder innebär att läsa, skriva och tänka vilket går lika bra att göra hemma som på kontoret.

Meddelande

2011-04-12T13:58:00.000+02:00

Jag har snor i hela huvudet. Nässprej hjälper inte.

Slut på meddelandet.

...

2011-04-11T15:06:00.003+02:00

Just nu: så irriterad på min egen oförmåga att prestera att jag mest känner för att slå på något. Det är nästan samma känsla som när symaskinen bråkade med mig igår när jag skulle fålla gardiner. När den automatiska itrådningen inte funkade, tråden hela tiden fastnade i öglan och slets sönder. Bara att jag svor högt åt symaskinen och det gör jag inte åt avhandlingen. Inte än. Men det är nog bara för att jag sitter på kontoret och inte vill att alla ska höra mitt utbrott.

***
Ringde vårdcentralen. Fick höra att jo, en läkartid låter det som. Men vi har inga. Försök igen imorgon bitti. Sannolikheten att jag kommer att ringa igen imorgon?

Ofrivillig vila

2011-04-11T08:57:00.002+02:00

Fortfarande ont i halsen. Varken bättre eller sämre än i lördags, inga fler förkylningssymtom. Vill träna. Men det sägs ju att man ska låta bli när man har halsont så det får, för säkerhets skull, bli vilodag idag också. Är det inte värre imorgon så går jag och tränar då istället.

Tog cykeln till jobbet idag och ska alldeles strax cykla in den till R. Både hans och min cykel ska lämnas in för vårservice. Otroligt skönt att det börjar bli cykelväder. Just idag känns det som det kommer bli riktigt varmt och fint. Ljummet i luften redan imorse. Termometern på jobbet visade 12 grader alldeles nyss.

Idag är första dagen då jag får jobba heldag och R hämtar Iris. Det känns konstigt, gissar att jag runt 16-tiden kommer känna som att jag glömt något. Så brukar det vara de dagar R hämtar annars också. Tar nog ett tag att vänja sig.

Jag är ok

2011-04-09T08:47:00.002+02:00

Det är lördag och jag vaknade till en uppenbarligen blåsig dag. Ont i halsen har jag också, så kanske är det en förkylning som legat och lurat i kroppen som spär på allt det knasiga. Oavsett så mår jag bättre idag. Bättre trots att jag inte kunde hålla tårarna borta under handledningen. Fan, fattar inte vad all denna svaghet kommer ifrån. Jag sa till innan att jag hade en dålig dag iaf och att det inte hade med handledningen att göra och det var ju sant. Men så svårt att höra att jag skriver oakademiskt, att handledarna är irriterade för att jag inte alls gjort det de förväntade sig (jag tyckte jag hade försökt), att det inte hänger ihop och att det är långt långt långt kvar till slutseminarium. Inte för att jag inte visste det. Det vi ska göra nu är att öka på handledningarna så att det blir träffar var tredje vecka och jobba kapitelvis till varje gång. Jag har nu fram till den tjugonde på mig att skriva om första kapitlet. Som jag ska jobba nu.

Det som försvårar mest nu: saknar totalt självförtroende. Ifrågasätter min egen akademiska förmåga. Det är inte som förr, med de gamla handledarna, att jag känner mig missförstådd. Det är den där känslan av att jag inte har förmågan, att jag helt enkelt inte kan göra det som förväntas av mig. Så jag behöver en skjuts framåt. Behöver känna att jag får fram något bra, behöver få höra att jo, det här fungerar, fortsätt så. Jag behöver kraft. Det är nu envisheten och det hårda jobbet ska kicka in och fixa det här.

efter segt kommer segare

2011-04-08T12:37:00.002+02:00

Om gårdagen var konstig är idag konstigare. Alldeles nyss lämnade jag fikarummet för att jag bara inte orkade sitta där och vara social. Orkar inte delta i samtalen. Alla säger att jag ser trött och sliten ut och att höra det upprepade gånger under dagen gör inte direkt att jag känner mig piggare. Det suraste är förstås att det har varit en enda vecka av att gå upp en liten ynka halvtimme tidigare 3 dagar denna vecka för att vara på jobbet en timme tidigare plus ett ensamt kvällspass. Några ynka dagar som uppenbarligen får mig att se ut och känna som hej-kom-och-hjälp-mig. Hur fan ska det då gå de här närmsta månaderna när jag måste lägga ner mer tid för att få ihop avhandlingen? Nästa vecka börjar R hämta och jag får jobba längre på vardagarna. Plus varannan kväll och söndagar. Jag måste ha orken till det, annars kommer det inte gå.

Det är förstås många bäckar små som orsakar sammanbrottet. Jag har ingen egentlig anledning att vara låg, att sitta instängd på kontoret för att ingen ska se att jag bryter ihop lite. Det är bara en sån dag. En sån dag då vågen visar vad jag redan visste, att jag inte kan fuska för allt sätter sig på en gång. En sån dag då en av favorittröjorna visar sig ha gått sönder och inte går att laga. En sån dag då gympasset känns halvdant trots att jag orkar allt och till och med höjer vikterna. En sån dag då benhinnorna säger nejnejnej när jag försöker ge mig på löpbandet. En sån dag då det liksom ligger en jobbig känsla och gnager i kroppen som jag inte kan förklara, inte kan spåra och inte kan göra något åt just på grund av detta.

Såklart har jag handledning idag. Det är inte därför jag är låg, jag är ganska säker på det. Däremot förvärras den här knasiga känslan av vetskapen att jag inte är stabil idag och en handledning på det kan bli en riktigt jobbig upplevelse. I en timme ska jag sitta med handledarna och försöka komma framåt, men med den här känslan i kroppen finns en överhängande risk att jag uppfattar allt fel och tar åt mig personligt trots att jag vet att det handlar om min text och inte om mig. Inte världens bästa timing, kan man säga.

Menmen. Nu sitter jag här, skriver av mig, spelar hyfsat glad musik på lite för hög volym och hoppas på att jag om två timmar ska ha ryckt upp mig så pass att jag kan säga hejhej, jag har ingen bra dag idag till mina handledare utan att börja gråta.

Ikväll ska jag laga pizza (nyttigare variant, förstås) att bjuda min familj och bästa grannen Emma på. Jag ska prata bort kvällen, jag ska krama extra på Iris och på R. Imorgon är en ledig dag att samla energi på. Giffarnas säsongspremiär mot Öster borta visas på teve på eftermiddagen. Och på söndag ska jag jobba några timmar och förhoppningsvis känns det mycket bättre då.

Segt

2011-04-07T10:17:00.003+02:00

Det känns som att det är något galet med den här dagen. Snoozade en halvtimme imorse. Trött. Seg. Kom till jobbet och blev liksom sittande, stirrandes på datorskärmen utan energi att ta tag i något. Och nu har det gått ett par timmar och jag har bara tittat på högarna av intervjuklipp som jag ska sortera och skriva om idag. Jag behöver skärpa mig, nu på en gång.

Pga tröttman fattade jag ett förmodligen dumt beslut och avbokade dagens zumbapass. Känner mig inte alls sugen på träning idag. Det får bli styrketräning imorgon som planerat, men det där hopp- och studsandet med kvinnor i varierande åldrar som ropar woho! för att de är så peppade, det fixar jag inte idag. Trots att jag borde och trots att jag förmodligen skulle känna mig piggare efteråt.

Det är torsdag och R nattar ikväll vilket betyder att jag borde jobba ikväll. Men som det känns just nu blir det inget av. Måste åka och handla mat också. Och känner för att shoppa, trots att jag redan shoppat kläder den här månaden. Men tänk nya träningsskor (de jag använder nu har väl åtta år på nacken. de är bra på zumban men inte alls bra på löpbandet), ny sportbehå, nya träningskläder, en ny behå eller två och så har ju favoritjeansen gått sönder. Man kanske skulle ta en vända på brandworld och kika på skor och träningskläder i alla fall. Om inte annat för framtida köp.

Då kör vi igen då

2011-04-06T07:21:00.002+02:00

Igår var jag på jobbet mellan typ 18.45 och 21.30. Gav mig på intervjuerna för femtielfte gången, försökte hitta mönster, röda trådar, skillnader. Klippte sönder utskrifterna så nu ligger här små pappersbitar över hela skrivbordet. Har aldrig testat med sån klassisk klipp-analys tidigare så vi får se om det funkar. Det som kändes jobbigt med det hela var påminnelsen om att intervjuerna har ganska många år på nacken nu. Hur mycket har branschen förändrats på den tiden? Hur mycket har läget förändrats för de intervjuade bolagen? Jag försöker trösta mig med att med något inte så förvånande undantag så finns bolagen kvar så någon katastrof är det förhoppningsvis inte. Jaja. Kom till jobbet för sisådär en kvart sen. Ska klippa färdigt i intervjuerna, sen blir det gymmet.

***

Inne på min fjärde vecka med tallriksmodell och träning och det är är första veckan som det känts tungt. Det händer ingenting på vågen. Träningen fungerar fortfarande bra dock, jag tar mig iväg trots att jag är ganska trött. Och igår gick jag runt och var godissugen hela dagen och lite stukad, trött och jobbfokuserad räckte det att vara för att jag skulle köpa på mig lite lösgodis som fick följa med till jobbet. Åt inte upp allt, men åt ändå för mycket. Känner mig rätt mat- och sockerstörd pga detta. Samtidigt som jag inser att ett bakslag på 4 veckor (bortsett från medvetna mat-å-vin-kvällar på helgen som jag tillåtit mig) är lite för att vara jag. Och det är ju inte som att jag tänker göra samma sak ikväll eller imorgon eller på fredag. På't igen bara. Jag är nog mer envis den här gången än tidigare. Men, samtidigt, det vore otroligt skönt att se att det händer något också. Använd måttband kanske flera av er säger då och det har jag gjort och kan räkna bort nån centimeter här eller där men det känns ändå litet och långsamt. Jaja. Den vinner som är trägen, den förlorar som ger upp.

Nu så!

2011-04-05T13:51:00.003+02:00

1500 kronor för 2 gif-årskort på ståplats, inklusive medlemskap i patronerna. 15 hemmamatcher att se fram emot innan säsongen avslutas i oktober. I vanlig ordning hoppas jag på avancemang, men tror att det blir svårt. Men hoppet, hoppet finns där! På lördag startar superettan. Giffarna möter Öster borta och vi lär sitta bänkade framför teven och hoppas på en bra start. Allt annat än vinst mot Öster är en mycket mycket dålig start. Och sen, på fredag nästa vecka, det första riktiga eldprovet: hemmamatch mot Assyriska. Vi kommer stå där och frysa och njuta av att säsongen äntligen är igång!

Jobba jobba jobba

2011-04-03T21:30:00.002+02:00

Den här helgen har flugit iväg. I fredags disputerade kollega Jon. Det var en trevlig dag och kväll. Jag var hyfsat taktisk och åkte hem vid ett-tiden. Det gjorde att jag var pigg nog att åka på himlabadet med Iris en sväng igår. Roligare för var gång. Nu vågar hon lita på flytkuddarna och plaskar runt själv. Hoppar från kanten gör hon också. Roligt att se. Idag har vi roat oss med att baka bullar med Emma och Johans ungar. Behändigt. Jag gjorde degen och de fixade resten. En tredjedel av bullarna tog slut under eftermiddagens provsmakning.

Nu ikväll har jag och R precis försökt planera den kommande månadens jobbschema. Dagar jag inte nattar Iris ska jag nu åka ner och jobba så fort R kommer hem från jobbet. Dessutom kommer jag jobba söndagspass.. Så fort det är möjligt kommer R ta över hämtningen så jag kan få längre dagpass också. Vi måste bli bättre på all typ av planering nu, men förhoppningsvis gör det också att min avhandling faktiskt blir klar, och det måste den ju bli om inte jag ska ha kastat bort de senaste åren av mitt liv.

Lite kost, lite träning och ganska mycket avhandling

2011-03-31T13:28:00.004+02:00

Fick en fråga av bästa EmmaO om hur det gått den här veckan med avhandling, kost och träning. Och ja, det går väl. Jag har deadline på att skicka manus till handledarna imorgon, så nu när jag skriver detta tar jag bara en kort paus för att sedan försöka tokskriva i ett par timmar. Det går framåt. Lite mer framåt än förra veckan. Men det jobbigaste med skrivandet nu är insikten om att det här inte räcker. Den avhandling jag skriver nu är för svag. Den blir liksom bara en upprepning av vad andra redan har gjort på andra kulturproducerande fält, och riskerar därför att bara bli ett jaha, visste vi inte det redan? Det måste till något mer, något som får den att lyfta. Egentligen fick jag den kommentaren redan på mittseminariet men den föll som bort i allt bråkande med handledare som följde därefter. Eller, rättare: mina dåvarande handledare tyckte att lyftet var en helt annan inriktning än jag ville ha. Så. Var jag än vänder mig har jag galet mycket jobb att göra framöver. Jobb som kommer måsta göras på långa sittningar, kvällar, helger. Hur nu det ska gå till. Men, fortfarande: det kommer att bli en avhandling, jag kommer lösa det här. Nu är väl bara frågan exakt hur försenad jag kommer att bli. Vad lyftet ska vara, vilken riktning eller frågeställning som ska lyftas in och vad det kan tänkas innebära i form av kanske extra datainsamling eller sjukt mycket teoriinläsning ska jag diskutera med handledarna nu framöver. Kort handledning med huvudhandledaren imorgon och handledning med hela gruppen nästa vecka.

******

Kosten och träningen då? Jo. Idag har jag tränat mitt tredje gympass för veckan. I vanliga fall brukar det ju bli zumba på torsdagar men den här gången fick jag inte plats på passet. Det innebär att de där tre obligatoriska gympassen är avklarade för denna vecka. Egentligen borde jag köra ett kondition/styrkepass till denna vecka för att komma upp i de 220 min som jag satt som träningsmål för varje vecka, men jag är tveksam till om jag hinner det. Imorgon har jag möte på förmiddagen och så disputerar kollega på eftermiddagen. Kanske kan köra ett pass på söndag. Vi får se.

Kostmässigt har den här veckan varit lite sämre än tidigare. Mest för att jag inte orkat planera veckan. Men jag håller mig hyfsat och har inte trillat dit på värre saker än den där eftermiddagskakan det bjöds på när vi hade personaldag i Östersund i tisdags. Har tappat kvällsmålet lite också, det har blivit lite för sena middagar och suget har helt enkelt inte funnits där. Svårt att avgöra om det är bra eller dåligt. I alla fall så överäter jag inte, jag äter mer frukt och grönsaker och min frukost är fortsatt bra. Så vi kan säga att det går framåt. Imorgon är det alltså fest och jag kommer lägga undan tallriksmodellen imorgon kväll i samma stund som vinglaset fylls. Sen är det på't igen på lördag.

Fredag!

2011-03-25T17:08:00.002+01:00

Och så var arbetsveckan slut. Idag var en sån där knasig dag, vips sa det så var det dags att gå hem. Hann inte ens skriva hälften av det jag hade tänkt skriva. Nästa vecka blir det till att prestera, deadline inför handledning på fredag och stora delar av fredagen går bort eftersom kollega disputerar.

Eftersom jag tänker mig att jag ska vila ifrån träningen på helgerna kan jag summera träningsveckan också. Fem pass har det blivit, vilket jag tycker känns töntigt bra. Gympass måndag, onsdag och fredag och zumba tisdag och torsdag. Kostmässigt har jag hållit mig till planen. Inplanerat fusk i helgen dock. Nyss ringde Emma och bjöd över oss på middag ikväll och imorgon ska vi E, I och Gabriel och äta. Och imorgon ska jag och Iris fika med min andra Emma och S. Med tanke på min knasiga kropp lär jag väl gå upp i vikt trots de fem träningspassen alltså. I vanliga fall skulle det få mig att ge upp också, så icke denna gång. Jag vill träna fyra-fem pass i veckan och jag vill äta bra nästan jämt. Så den rutinen ska jag etablera, så är det bara, även om min kropp tar längre tid på sig att fatta hur bra det är än vad min hjärna gör.

Trevlig helg på er!

och så lite träning och kost

2011-03-21T22:04:00.004+01:00

Och så var det snart slut på måndag då. Arbetsveckan började i vanlig ordning med att jag inte presterade. Skrev några rader, flyttade några stycken. Bad en kollega från annat ämne att läsa min inledning bara för att se om det går fram vad jag vill ha sagt. Får se vad han säger.

Imorse när jag kom till jobbet visade sig att jobbnätverket låg nere. Kom inte åt några dokument. Så jag gick till gymmet istället. Ett styrkepass som kändes riktigt bra. Skönt. Förhoppningsvis är träningsvärken inte hiskelig imorgon. Imorgon har jag bokat in ett zumbapass på lunchen. Det blir kanon det. Och så styrka på onsdag, vila på torsdag (eller zumba om jag får plats på passet, reservplats nu) och styrka på fredag.

Kostmässigt går det än så länge bra. Håller planen. Frukost, mellis, lunch, mellis, middag, mellis. Och lunch och middag bygger på tallriksmodell med halva tallriken grönt, en knytnäve protein och en knytnäve kolhydrater. Största nackdelen just nu är att jag ätit så mycket broccoli att jag börjar bli trött på det. Måste variera grönsakerna mer.

Nu: sova.

Heja våren!

2011-03-20T16:47:00.002+01:00

Idag har vi varit ute en vända på förmiddagen och en på eftermiddagen. Helt fantastiskt väder. Solen värmer på riktigt! Vi har roat oss med att skotta fram soldäcket på husgaveln så vi ska kunna sitta där och mysa om det fortsätter vara fint dagarna som kommer.

Det har varit en lugn och skön helg. Inte planerat något, inte gjort något speciellt. Åkte ut och handlade igår. Hängde hos Emma och Johan ett par timmar. Lagade basilikamarinerade räkor till middag. När Iris somnat tittade vi på ett par avsnitt Dexter. Har sparat femte säsongen till nu.

Och idag har vi alltså varit ute några timmar. Och så har Iris farmor och Lasse varit här och fikat. Nu står det en bit karré i ugnen och gottar till sig. Iris tittar på Resan till Melonia för andra gången den här helgen.

Imorgon är det jobb igen. Och träning. Jag har ätit bra hela veckan och inbillar mig att kroppen redan känns lite piggare. En bättre vecka gjord, sisådär resten av livet kvar då...

Iris genom mobilen

2011-03-17T20:16:00.011+01:00

Del två av mobiltömningen - här kommer delar av det senaste halvåret med Iris.

När vi hälsade på hemma hos pappa/morfar i Sala i somras testade Iris pianot.

Promenad med Sammy. Iris skulle bestämt hålla kopplet.

Dagen efter en fantastisk middag hemma hos Emma och Johan röjde Iris loss medan vi vuxna slöade. Här testar hon Johans keps och skor.

Sen blev Iris också trött och lånade hundbädden för att vila lite.

Hemma kan man testa mammas skor.

Och bädda ner sig i trappen med lämplig läsning, här instruktionsboken för snow racern och en toys 'r us katalog.

Så här trött och mjölig var hon efter att ha bakat pepparkakor tillsammans med mig.

Här var vi och hälsade på Emma och Johan när Troy kommit till världen. Iris tyckte att jag fotade bebisen så mycket att hon också ville vara med på bild.

Trött och nybadad tjej som bestämt skulle ha tofsar.

Nyaste leksakerna i samlingen: riddaroutfit.

Prag genom mobilen

2011-03-17T19:48:00.009+01:00

Säkerhetskopierade precis mina mobilbilder, därför kan jag nu bjuda på några bildinlägg. Vi börjar med lite bilder från Prag.

Det här är så klart inte världens bästa kvalitet, men: det där upplysta huset som syns i typ mitten av bilden, det är The Dancing House (Fred & Ginger), ett helt fantastiskt hus i Prag. När jag tog denna bild stod jag några meter från entrén på hotellet där jag bodde.

Inne på hotellet hade jag så här stor och fin säng. Grymt snygga lampor också.

Under tisdagen hade jag en ledig förmiddag innan konferensen drog igång. Då tog jag en promenad till Lesser town och köpte mig en kopp kaffe på Starbucks, satte mig på en parkbänk och njöt av vårsolen.

Den här bilden var jag bara tvungen att ta för att visa att conversen fick följa med på promenad. Tyvärr var inte fötterna lika glada som jag var, för jag fick ordentliga skavsår efter ett par timmars promenerande.

På tisdagkvällen var vi ett gäng som gick ut och åt tillsammans på Olympia. Jag åt lamm, i menyn på hemsidan beskrivet som lamb-knee (men jag minns det som lamb-shank. typ samma, kanske?), krämig spenat och hemgjord bacon-potatis. Potatisen är alltså de där bollarna, det är typ potatismos och bacon som packats som bollar och antingen stekts eller friterats. Hur som helst var det helt makalöst gott, bästa måltiden på hela veckan. Till maten drack jag pilsner urquell på sejdel. Det här blev den enda matbilden också, eftersom de övriga måltiderna var bleka i jämförelse med denna. Det totala priset för denna middag med två öl till maten var 371 tjeckiska kronor, vilket är sisådär 150 svenska.

Andra kvällen ledde en av konferensens projektledare oss till ett mikrobryggeri för middag. De hade så här fina underlägg.

Bryggeriets mörka öl såg ut så här och smakade fantastiskt.

Och det var Prag genom mobilen det. Jag har bilder på vanliga kameran också som jag inte har orkat flytta över till datorn än. Så de dyker upp någon annan dag.

Hej, träningsvärk

2011-03-17T09:23:00.002+01:00

Så det är dagen efter mitt första styrkepass och det känns i kroppen, kan man säga. Massiv träningsvärk i rumpa, lår och axlar. Känns som att jag liksom hackar mig framåt när jag går. Men jag tänker gå på zumba idag i alla fall. Kan säkert vara bra att mjuka upp kroppen. Imorgon blir det styrketräning igen, så jag hoppas det här inte är ett sånt där fall av "värst träningsvärk dag 2", så som det brukar kunna bli ibland.

***

Annars: jobbet går långsamt framåt. Har i alla fall presterat lite mer sedan jag ställde in handledningen. Ny tid i april, så jag har hyfsat mycket tid på mig att göra det jag måste.

PT och grejer

2011-03-15T21:55:00.002+01:00

Hej tisdag. Den här dagen innehåller både bra och dåliga saker.

På listan över bra saker ligger att jag har träffat en pt/dietist på gymmet idag. Gjorde en bia-mätning som, precis som väntat, visade på att jag har sisådär tio-femton kg för mycket fett på kroppen. Övriga värden var ok. Att jag behöver gå ner i vikt visste jag ju, och det här mötet var ju ett ordentligt steg i den riktningen. Efter mätningen pratade vi kost, jag fick order om tallriksmodell och knytnävs- och handflatemått och tre mellanmål per dag varav det sista behöver en fast tid att riktas efter. Därefter fick jag mig ett träningsprogram för hela kroppen innehållande en radda övningar som kombineras med kondition. 2-3 gånger i veckan måste jag göra programmet, mer om jag känner för det. Allt utöver är en bonus, men bra såklart om jag t.ex. går på zumba eller indoor walking också. Det hela kändes rimligt och bra hur som helst. Så imorgon blir det premiär för träningsprogrammet. Nu ska jag köra på så här och så har vi uppföljning inbokad med ny bia-mätning i början av maj.

Överlag kan väl sägas att nej, jag lärde mig inte något som jag inte redan visste, men det här för mig handlar om att få pepp och piska, någon som faktiskt kontrollerar så att jag sköter mig så att jag gör nödvändiga förändringar istället för att bara prata om förändringarna.

...

En annan bra sak med idag var att bästa Emma äntligen flyttat hit. Och alltså inte bara tillbaka till sundsvall utan till vår gata, vår gård. Hurra! Jag försökte hjälpa till litegrann idag, plockade ur lite lådor, vaktade hunden ett par timmar, bar lite på bebis och så. Kände mig väl förvirrad
i flyttkaoset, önskar jag kunde hjälpa till mer. T.ex. Kunde jag ha tänkt på att de skulle vara hungriga. Men nu har jag koll på det till nästa gång någon kompis flyttar in i närheten.

...
På första plats på dåligt listan: ställde in handledningen som var planerad till fredag. Hinner inte. Känner mig så jävla kass. Presterar inte alls det jag borde, allt tar sån himla tid. Och så blir jag bara mer och mer stressad. Särskilt som inga nya tider verkar passa för ny handledning heller. Allt skjuts framåt hela tiden och det är såklart mitt fel. Skulle behöva typ stänga in mig och bara nöta avhandling men blir gråtfärdig bara av tanken på det. Blä. Men, imorgon är en annan dag och allt sånt där så det är bara att bita ihop och försöka köra på. Men först, först ska jag riva av mitt träningspass och hoppas på att det sätter igång hjärnan.

Nu:sova.

Present!

2011-03-12T09:56:00.002+01:00

Resan hem igår gick hur bra som helst. Allt flöt på,inga förseningar. Med på tåget hem från arlanda fanns två kollegor, så vi satt i Bistron och pratade bort hela resan. Väl hemma hade R fixat mig en taxi så jag var hemma vid halv nio. Iris mötte mig i dörren med ett paket. Jag trodde att hon slagit in något för skojs skull, men så var det ju inte. Världens bästa man tyckte att jag varit så duktig med konferens och resa och allt så han hade köpt mig en iPad! Jag är så himla bortskämd. I och med paddans intåg kan vi rensa undan lite datorer från vardagsrummet, jag kan göra mitt slösurfande från paddan och förhoppningsvis får vi igång så jag kan se på film i den också. Toppen! Och: älska tekniska leksaker, så är det bara.

Nu är det helg, vi är lediga, Iris är på toppenhumör och solen skiner. Fantastiskt!

Fredag!!

2011-03-11T07:59:00.002+01:00

Så är det fredag då. Jag slöar i hotellsängen så länge jag bara kan. Måste kliva upp snart, göra mig iordning, packa ihop väskorna. Det är typ 1 1/2 timme kvar tills det förhoppningsvis kommer en bil och hämtar mig för att köra till flygplatsen. Om allt fungerar landar jag på svensk mark 14.00. Hemma i Sundsvall om sisådär 12 timmar. Som jag längar efter Iris och R.

***

Gårdagens konferens var inspirerande och rolig, precis som de övriga dagarna har varit. Intressanta presentationer gjorda av intressanta människor. Efter konferensens slut var vi ett gäng som gick ut och tog en öl, för att sedan gå vidare för att äta. Jag och den sure servitören missförstod varandra så jag fick annan mat än den jag ville ha. Typiskt. Men det var okej i alla fall. Under våra timmar ute diskuterades allt från språkskillnader, fotboll och den svenska kungafamiljen - givetvis uppblandad med prat om populärkultur.

Konferesen kanske inte gav den typ av kommentarer som jag hade hoppats få på själva artikeln som jag skrev - alltså inte så mycket konstruktivt som kan hjälpa mig framåt - men så många uppfattade mig som nästan klar med avhandlingen och som välorganiserad och tydlig att jag blev alldeles glad ändå. Uppmuntrande ord, helt enkelt. Kanske klarade jag av att formulera mig så pass bra i artikeln och presentationen att det uppfattades som tydligt vad jag är ute efter i avhandlingen. Och det är ju bra! Nu måste jag "bara" överföra det till avhandlingen också.

ompa ompa

2011-03-10T07:58:00.002+01:00

Inledde morgonen med den otroligt fina idén att fixa till det där avskavda nagellacket på mina stackars naglar. Så här sitter jag nu och väntar på att lacket ska torka innan jag måste promenera iväg till konferenshotellet.

Dagen igår vad bra. Genomgående intressanta presentationer. Förutom den session där jag själv presenterade, som var fokuserad på ideologi, så var jag på tre sessioner som handlade om stadsmiljöer, hip hop och identiteter. Flera fantastiska presentationer, bland annat en om det polska projektet the invisible city där man studerar interventioner genomförda av människor i några städer i polen. hade det varit konstnärer som gjort dem hade dessa interventioner förmodligen kallats för konstinstallationer. Projektet har en hemsida där det finns massa fina bilder. Andra diskussioner jag minns: underground-mainstream distinktionen inom hip hop (oklart om den ens finns), huruvida Bourdieus uttryck symboliskt våld är bra eller inte, upplyftandet av multiracal identiteter i USA och vad det står för.

Och sen presenterade alltså jag. Och det gick bra. I vanlig ordning pratade jag för länge och fick korta på slutet, men det allmänna intrycket verkar ha varit att det faktiskt fanns en röd tråd i presentationen. Eftersom vi var sist ut var folk trötta så det blev inte så mycket diskussioner som vi hade hoppats, men jag fick en hel del beröm så jag är glad ändå.

Efter att konferensen var slut för dagen tog jag en promenad med en nyvunnen vän från Madrid. Gick och gick och gick och nu har jag skavsår överallt. Sen mötte vi upp några av de andra och irrade runt ett tag, tjuvåkte spårvagn och hade oss, för att hitta en restaurang med plats för oss. Vi hamnade på ett ölhus med egenbryggd öl. Maten var väl inte fullt lika bra som den jag åt i tisdags, men ändå helt ok. Och ölen var god. Efter två öl och en pasta (kostade typ 100 kronor), så var kvällen slut.

Och idag är det sista konferensdagen. Imorgon åker jag hem. Längtar massor efter R och Iris.

Hej Prag

2011-03-07T19:52:00.003+01:00

Här sitter jag på ett hotellrum i Prag. Fint hotellrum. Om jag minns Prag rätt är hotellets läge extremt bra också.

Jag tog mig alltså hit. Jag panikade inte en enda gång, allt gick hur smidigt som helst och jag har gjort första etappen, förmodligen den enklaste, av denna resa. Heja mig, liksom. Imorgon kommer etapp två, tre och fyra på en och samma gång. Etapp två: hitta till konferenshotellet (bör vara ca 20 min promenad härifrån men oj vad kass jag är på att förstå mig på gatsystem och gatskyltar i den här stan. lärde mig inte det sist jag var här heller.) Etapp tre: vara chair på konferensen. Etapp fyra: mingla med en hel massa okända människor på konferensen och dess tillhörande wine reception. Håhåjaja. Så otroligt många utmaningar på en och samma gång. Tror denna utmaning är nyttig för mig. Liksom, stirrar så många av mina rädslor i ansiktet på en och samma gång.

Nu är klockan snart 20.00 och jag borde vara hungrig, men är det inte direkt. Funderar på att äta mig mätt på minibarens pringles, choklad och nötter. Skölja ner det med en gambrinus. Alternativt gå ner till hotellets snack bar och äta något där. Men först ska jag se till att få ordning på alla mina saker som just nu är utspridda i väskor och påsar i vad som känns som ett otroligt stökigt system.

snart är det måndag...

2011-03-03T22:36:00.003+01:00

...och då åker jag till Prag. Imorgon måste jag fixa det sista som ska fixas inför resan. Skriva min presentation, se till att jag får med mig alla papper, att datorn och alla jobbdokument jag har tänkt att jag ska leka med under kvällarna på hotellrummet kommer med.

Imorgon eftermiddag ska jag gå på stan och köpa en ny resväska. Den gamla förstördes ju av vin, olivolja och glaskross under flygresan hem från Italien. Och så ska pengar växlas och jag ska se om jag kan hitta en ny kofta och kanske nån tröja som gör att jag ser okej ut under konferensen. Just nu känns det inte roligt alls att gå på klädjakt. Jag lyckades gå upp två kilo i vikt förra veckan. Nog för att det inte var en bra matvecka, men det är helt galet att min kropp är så knäpp att den kan lägga på sig så mycket på sju dagar. Nu är jag bara några enstaka kilon ifrån det tyngsta jag någonsin har varit utan att vara gravid och det är ju verkligen inte bra. När jag kommer hem från Prag måste jag se till att göra något åt det.

Den här veckan har jag i alla fall varit på gymmet. Två dagar i rad! Indoor walking igår och zumba idag. Det var såklart jobbigt, men jag hängde med rätt okej med tanke på att det var ett halvår sen sist jag var där. Och zumba! Jag har aldrig gått på ett danspass tidigare men zumba kommer jag definitivt försöka få plats på igen. Roligt! indoor + zumba + styrketräning nån dag i veckan borde ge en rätt bra träningsgrund, visst? Och så lite ordnad kost på det. Så får det bli. Har gjort ett nytt försök att boka in ett möte med en PT på gymmet, ska träffa henne veckan efter Prag.

Annars? Jo, jag hade handledning häromdagen och luften gick ur mig alldeles. Så stora slitiga förändringar som behöver göras och jag ser inte texten, ser inte tråden, hittar inte åt den. Bröt ihop lite i tisdags. Nu känns det lite mer okej, men inte bra. Kommer ägna restid och kvällar i prag till att försöka få ordning.

R är på väg till Linköping för jobb, kommer hem imorgon. På lördag kommer E, I och Gabriel hit på middag och jag har ingen aning om vad jag ska laga för mat. Förslag mottages tacksamt. Minst tvårätters (varmrätt + efter), kanske trerätters. Oavsett mat blir det en bra lördagkväll. Söndag: vila och krama så mycket jag bara kan på Iris innan avfärd mot Arlanda på måndag förmiddag.

Inget kalas utan kras

2011-03-01T10:18:00.002+01:00

I lördags var jag alltså på Säkert! En mycket fin spelning var det. Med fantastisk publik. Det här var väl typ fjärde-femte gången jag såg Annika i någon form, alltså antingen som Hello Saferide eller som Säkert, och det här är den enda gången jag hört henne säga något i stil med "Det här är en av mina favoritspelningar någonsin!". Himla fint.

Spelningen föregicks, och följdes, av vin och prat med vännerna E, S och så M som jag inte träffat på säkert 15 år och dessutom inte direkt kände då heller. Vin och choklad hemma hos S före spelningen blev till drinkar på Invito efter spelningen och det var sådär trevligt och roligt som det kan vara när man är bland flera av de bästa och äldsta vännerna. Smolket i festbägaren var väl att M halkade (det var snorhalt i lördags, plusgrader och lite regn på snöiga och isiga gator) och gjorde illa handleden, vilket dagen efter visade sig vara ett brott på strålbenet. Och där satt jag och ba "nej men det är sääääkert ingenting". Hoppsan.

Hursomhelst är jag så himla glad över alla mina fina vänner. I söndags fick jag träffa ytterligare en av dem när bästa Emma och Troy var och hälsade på. Om bara några veckor blir vi grannar, och det är såklart en av årets bästa nyheter! Iris var glad att träffa Emma och hade inga som helst problem med att jag gosade med Troy eftersom det innebar att hon fick kramas med Emma. Hon till och med sa att "bebisen vill va hos mamma" för att få plats i Emmas knä. Sen hoppade det ur massa roligheter ur Iris mun under besöket också. Som att Troy "sitter fast" när han ammar. Som att "Troy är stilig!".

Det var den helgen. Och nu är det jobbvecka, mindre än en vecka kvar till Prag och just precis nu ska jag gå och träffa mina handledare.

Nedslag

2011-02-25T22:58:00.003+01:00

Hej fredag kväll. Jag slumrade, precis som vanligt, en stund när jag nattade Iris och nu är jag suddig i huvudet men inte trött. Har kollat veckans avsnitt av Grey's anatomy samt bläddrat mig igenom lite klipp på svt play.

Eftersom jag ska gå på Säkert! imorgon lär jag missa melodifestivalen imorgon så jag tjuvkikade igenom den där stackars minuten man kan se redan nu från varje bidrag. Gissar följande femma vidare till andra röstningsomgången: Love Generation, Nicke Borg, Melody Club, Linda Pritchard och Linda Bengtzing. Tänker inte gissa placeringarna dock, med tanke på att jag nog inte haft rätt en enda gång på de tre deltävlingar som varit.

***

I brist på intressantare saker att skriva om kommer nu ett axplock av alla mer eller mindre (oftast mindre) komplicerade saker jag funderat kring på sistone:

Idag diskuterades kött på nyheterna - både regionala och riksnyheterna, med inslag från "vår" icabutik ute i Birsta. Där stod alla och ba "klart jag helst väljer svenskt kött. och lokalproducerat". min enda tanke: ja men KÖPER ni det då? Hängmörad entrecote från Hälsingland kostar 379 kronor kilot, jämfört med vacumförpackad entrecote från Irland som kostar vadå? Under hundralappen? Alltså: det är en sak att SÄGA att man föredrar svenskt lokalproducerat, en helt annat sak vad man faktiskt köper. Vad jag köper? Nästan allt nötkött vi har ätit de senaste två åren har kommit från en ångermanländsk gård. I två omgångar har vi fyllt frysen med köttfärs, innanlår, ytterlår, fransyska, entrecot, filé, högrev, rulle o.s.v, - i princip alla delar av kossan utom inälvsmat - för 79 kronor kilot. Jag hoppas att jag kan fortsätta göra så. Det känns allra bäst, även om det är mat som undgår skatte- och köttkontrollanternas radar.

***

Idag fick vi veta att R, och om allt går väl: jag med!, får åka till Hamburg en helg i slutet av augusti. Hurra för kick off med jobb där respektive får följa med. Alla som vill vara barnvakt 26-28 augusti räcker upp en hand!

***

Förra helgen köpte vi inneskor till Iris. Det har blivit en grej på dagis. Någon fick inneskor och sen vandrar de där skorna från fot till fot och alla vill ha. Så också Iris, förstås. När jag hämtade henne förra fredagen var det första hon sa: Mamma! Jag vill köpa skor! Så två par inneskor har hon fått, ett par att ha hemma och ett par att ha på dagis. Jag älskar mina skor! säger hon och R tittar menande på mig med den där det-här-är-ditt-fel-blicken. Skorna sover till och med i sängen med oss. Och så har hon på sig dom när hon dansar. För det låter så fint när hon stampar.

***

Och modo har vunnit lite den här veckan och hoppet lever, om än knappt.

***

I tisdags var jag på föräldramöte på dagis och ifrågasatte dagis informationsvägar samt efterlyste lite genusprat. Om informationsvägarna sa jag, inför alla, att jag finner det otroligt onödigt att när infon som skickas ut via föräldramötet bara innehåller text, envisas med att presentera denna text i word-dokument. Till och med när dokumentet bara innehåller några rader. Jag tror inte de förstod min poäng. Om genuspratet sa jag, efter mötet och bara till fröknarna, att jag tycker det skulle vara bra att visa för oss hur de tänker kring genus. Jag älskar vårt dagis och de allra flesta av dem är jättebra på alla sätt och vis, men vissa saker gnager. Som att Iris, mer än en gång, av vissa får höra att hon är jättefin de dagar hon har klänning, men inte kommenteras så alls de dagar hon inte har det. Klart ungen vill ha klänning varje dag om det är så. Som att de säger att de tycker att det viktiga är att se till personlighet, vilket jag kan förstå men samtidigt också kan uppleva som ett enkelt sätt att låta det vara så som det alltid har varit. Ingen kompensatorisk pedagogik så långt jag kan se. jag vet att jag kan uppfattas som petig och lätt irriterande när det gäller såna här grejer, men för mig är det viktigt att Iris ska behandlas som ett barn, inte som en "flicka" i dess stereotypa bemärkelse. Och sen ligger det lite i hur de väljer att presentera saker. Som i bildspelet över den dagliga verksamheten. En bild på när barnen sitter vid datorn och spelar Kalle kunskap: 3 pojkar. En bild på när barnen lägger pärlplattor: 2 flickor. En bild på när barnen bygger upp ett slott och leker med riddare: 3 pojkar. Jag vet att uppdelningen inte ser ut så alla gånger, så varför väljer man att presentera det så? Å andra sidan är jag inte så säker på vad jag "vet", jag är ju inte där hela dagarna. Och förra veckan när jag lämnade sa en av pojkarna till Iris att "bara stora pojkar får sitta vid datorn!" när han inte ville dela utrymmet med henne. Liksom, vad kom det ifrån? Det är inget han lärt sig hemma, enligt hans mamma.

***

Ja, det var det axplocket. Nu ska jag gå och sova. Imorgon står storhandling och kanske en vända på stan med Iris på schemat. Och imorgon kväll ska jag alltså gå och se Säkert! och dessutom hinna hänga med E och S. Det kommer bli en bra dag!

Bleh

2011-02-23T17:40:00.002+01:00

Jag är numer en ännu sämre bloggare än vanligt, men jag twittrar desto mer. Korta betraktelser före längre. Och jag tänker att jag ska blogga saker men det försvinner någonstans bland bussresor till och från jobbet, av- och påklädningar, matlagande, nattningar, tentarättande och avhandlingsskrivande.

Det ger väl med sig. Någon gång.

Fredag!

2011-02-18T19:12:00.002+01:00

Det känns så himla skönt att det är helg. Det må vara så att jag alltid känner mig stressad över avhandlingen. Den där känslan av att jag inte gjort tillräckligt, att jag hela tiden har mer jag borde ha skrivit, att tiden rinner ut. Och så vidare. Men ändå: vad jag har längtat efter den här helgen. Efter att bara kunna slöa i soffan en liten extra stund på morgonen. Kanske få en liten sovmorgon någon av dagarna. Träffa vänner. Åh. Det kommer bli så bra.

Iris har sagt att hon vill handla skor i helgen så det blir nog en sväng på stan imorgon. Funderar på om vi ska köpa henne lite nya vinterkläder också, overallen börjar bli trång. Kanske blir det en fika på stan också, gärna med S.

Och imorgon kväll blir det middag med M, C och Dennis. Jag gör det enkelt, det blir baconlindad fläskfilé och potatisgratäng. Banankolaglass till efterrätt.

Och fler planer än så har vi inte.

Gnäll på mig!

2011-02-15T22:31:00.004+01:00

Idag skulle jag träffa min PT. Såklart blev det inte så, då hon tydligen fastande på Arlanda och inte tog sig hem. Ska bli uppringd om ny tid framöver, gissar att det dröjer 1-2 veckor innan det blir av. Och eftersom jag är kass verkar jag inte ta mig till gymmet utan att någon pushar på mig. Så himla dumt! Jag vill och jag behöver träna men ändå kommer jag inte iväg. Jaja. Träningskläderna står i sin väska på jobbet och väntar, någon dag kanske jag överraskar mig själv och använder dem.

***

Idag har jag skrivit flera sidor avhandlingstext. Heja mig. Men fan vad långsamt det går och vad svårt det är.

***

Imorgon åker R till Linköping. Det bestämdes idag. Och eftersom det nästan alltid annars är jag som är borta tycker jag att det är bra att han åker en sväng så jag slipper känna att det alltid bara är jag som är borta...

***

Har försökt planera in en tripp till Östersund framöver också för att hälsa på kollega E. Lättare sagt än gjort att hitta en lämplig helg. Nu hoppas vi att det blir av i början av april. Det vore trevligt.

Hurra!

2011-02-15T08:20:00.003+01:00

Sällan har jag varit så glad över en helt natts sömn som jag är idag. Inget magont, inget knas.

Det är ett spel och jag vill inte va med

2011-02-14T22:01:00.002+01:00

Tänkte ge mig på att skriva ett inlägg som inte handlar om min knasiga mage (som för övrigt känns okej just precis nu, första pillret är taget och förhoppningsvis får jag sova inatt).

I fredags hade vi after work. Vin och snacks följt av middag på bishops. Jag har världens trevligaste kollegor, de är bra på så himla många vis. Efter ett par timmar på bishops kom Alex och mötte upp, varpå vi promenerade iväg till Stadshuset. Där mötte vi Malin och Jens och sedan också Sanna och Jens. Ett glas vin före konserten. 700 pers ska det ha varit i Spegelsalen när Håkan och Augustifamiljen äntligen drog igång. 2 1/2 dansande timmar senare var det över. Kanske den bästa spelningen med Håkan jag sett. Eller jo, det var den bästa. Tidigare har jag alltid hållit pipelinespelningen 2000 högst eftersom det var första gången, det var Känn ingen sorg för mig Göteborg och det var det enda materialet han hade då. Nu är låtskatten större. Nu fyllde han 2 1/2 timme och då saknade jag ändå några favoriter. 2 1/2 timme känsla. 2 1/2 timme med sjungande och dansande publik. Det måste vara fantastiskt att stå på scenen sådana kvällar. För det var fantastiskt att stå i publiken. Ljudet i spegelsalen är aldrig tip top men det gjorde ingenting. Håkan var lite hes. Det gjorde ingenting. Augustifamiljen är ett fantastiskt kompband och framförallt saxofon är ett fantastiskt instrument i det här sammanhanget. Åh. Ja, ni förstår. Jag är galet nöjd med min fredagkväll.

Gillar också att det nu är mindre än två veckor kvar till nästa konsert. Då blir det Säkert! i spegelsalen. Vilket, om planerna håller, följs upp av kompishäng med Sanna och Emma.

***

Idag är det tre veckor kvar tills jag åker till Prag.

självmedicinering

2011-02-14T13:42:00.002+01:00

Ringde vårdcentralen, fick höra: finns inga tider. självmedicinera med den här medicinen. hör av dig om det inte gett med sig om en vecka.

Ganska precis vad man kan vänta sig av vc.

Så nu har jag varit på apoteket och köpt omeprazol sandoz och hoppas på snabb lindring efter intagen tablett fram mot middagstid sådär.

För övrigt fascinerar det mig att alla receptfria tabletter annonseras som att de är mot halsbränna och sura uppstötningar. Jag har ingen halsbränna. Jag känner inte av några sura uppstötningar. Däremot har jag, för det mesta men absolut mest nattetid, ont i övre delen av magen som dessutom är orolig och inte kan bete sig som magar ska, vilket ger stunder av illamående med jämna mellanrum. Men jag gissar att medicinen hjälper i alla fall. Undrar väl bara varför man inte skriver någonstans, varken på apotekets små infoblad eller i bipacksedeln att den kan lindra just de symtom som jag har? Ja, det blir spännande det här.

Magkatarr?

2011-02-13T10:49:00.003+01:00

Idag är jag inte piggast i stan. Har knappt sovit alls inatt. Vaknade av magont i övre delen av magen och har gått på toa en bunt gånger. Någon gång fram emot fyra-fem-tiden fick jag rusa upp för att kräkas. Sen släppte det lite. Jag mår inte illa, jag har bara ont. Det är absolut inte magsjuka. Det är inte första gången heller. Nog för att det är säkert ett år sedan det var så illa att jag kräktes, men själva värken och den risiga magen har dykt upp med jämna mellanrum och då framförallt under det senaste året. Nu har det varit två gånger på kort tid. I början av januari efter en festkväll med vännerna - då höll det i sig i en vecka - och så nu då, efter utgång i fredags. Ganska skarp koppling till alkohol och fet mat om man ser till det mönstret. Dock var det ingen tokfest i fredags. Jag drack några glas vin och drack två öl till maten och var inte det minsta bakis igår, men värken i övre delen av magen kom smygande ändå. Och sen förvärrades det sannolikt av att vi var lata och åt pizza till middag och att jag drack väldigt mycket äppeljuice under kvällen. Sa till R att magen kändes uppblåst efter tredje glaset juice, och sen var det kört.

Jag antar att jag kanske borde kolla upp magen, men samtidigt är jag så himla säker på att det är magkatarr och att det beror på dålig kost, alkohol (kanske främst öl? för ett glas vin till maten eller två reagerar jag aldrig på), och kanske också stress, även om jag inte känner mig så väldigt stressad. Jag måste helt enkelt äta snällare. Inte dricka juice. Och vara försiktig med alkohol, men det är jag ju egentligen redan på det stora hela. Och kanske gå på apoteket och köpa nån bra receptfri medicin och se om det blir bättre.

Hursomhelst är det jobbigt och jag blir lite orolig, sett till familjens historia av krånglande magar.

På tisdag ska jag träffa en personlig tränare på helex för att komma igång med träningen igen. Då hon också är dietist tänkte jag passa på att få mig lite kostråd också, särskilt utifrån den krånglande magen (och vikten) då. Det blir nog bra.

Dimma

2011-02-07T16:22:00.002+01:00

Det är så himla grått ute, har ni sett? Det gråa är nästan vitt, så det ser nästan ut som att det snöar fast det inte gör det. Eller lite som att himlen liksom sjunker ner över Sundsvall, som att man nästan slår huvudet i taket.

Och det där var dagens väderfundering. Varsågoda.

Så det är måndag och ny jobbvecka. Det här är veckan som jag har terminens sista föreläsning, sista handledningen med den här gruppen studenter och sista seminariet. Bortsett från att jag behöver skriva tentafrågor och att jag ska gå på ett möte imorgon förmiddag, så kan jag lägga all tid utöver undervisningen på att jobba med avhandlingen. Detta eftersom Prag-artikeln skickades in i fredagskväll.

Synd bara att jag har så mycket som ska skrivas på avhandlingen att jag inte riktigt vet var jag ska börja. Har liksom famlat runt idag, ryckt i en tråd här och en tråd där. Behöver strukturera upp, få ordning. Imorgon.

Och så har jag plockat med mig artiklar hem, har ju en läskurs som faller samman med skrivandet av teorikapitlet som egentligen ska bli klart den här månaden. Så ikväll när Iris gått och lagt sig ska jag försöka läsa.

För övrigt är det idag prick en månad kvar tills jag åker till Prag.

Och på fredag ska jag gå på Håkan Hellström!

Idag fick jag höra att en av de äldre medarbetarna på mitt jobb, som jag bara träffat några gånger, kallat mig för "hon den där fräsiga". Det tyckte jag var fint. Och kanske första gången någon kallat mig för fräsig också.

En nästan heltigenom bra dag

2011-02-03T19:51:00.002+01:00

Idag är en sån dag då jag å ena sidan känner det som att jag inte fått någonting vettigt gjort, och å andra sidan kan SE vad jag faktiskt gjort. Vilket är en del. En sån dag när saker liksom faller på plats, om inte helt så i alla fall lite. Ni vet sådär som när man spelar sudoku och plötsligt ser lösningen framför sig. Fint känns det.

Idag har jag jobbat med min Prag-artikel. Imorgon ska den skickas in och just nu känns det som att det faktiskt kommer gå vägen. Jag började med typ 3800 ord häromdagen som ska minskas till 2600. Nu har jag 2900 ord och då har jag dessutom skrivit dit lite slutsatser som inte fanns där innan. Imorgon ska jag skriva om ett avsnitt vilket förhoppningsvis ska ge att de där sista 300 orden trollas bort. Och sen kan jag skicka in och pusta ut i några veckor innan jag måste sätta mig och förbereda presentationen. Presentationen som inte får ske via power point. Det känns läskigt.

Mitt i artikelkapandet fick jag prata avhandling en stund och det kändes bra. Det bästa med att ha undervisning och andra saker att fokusera på ett tag är att det får mig att längta efter avhandlingen. Oj vad jag ska skriva. Snart. Nästa vecka är sista undervisningsveckan, sen ska tentorna rättas och sen är jag undervisningsfri fram till i höst. På den tiden är det tänkt att jag ska skriva färdigt.

Bra musik har jag lyssnat på idag också, vilket höjer dagen ytterligare. Ghost, The Devils Blood och Black Bonzo har gjort min dag.

Den enda riktiga dumma saken med den här dagen är att jag gjorde vinterns första halkvurpa på den lilla promenaden hem från busshållplatsen. Och såklart mötte jag en granne precis då. Han ropade till "oj! hur gick det" och jag flög upp och ba "det gick bra, ingen fara" fast egentligen gjorde det ganska ont och jag lär få blåmärken på höft och lår. Så kan det gå.

Morgonunderhållning

2011-01-31T08:51:00.002+01:00

Iris gick ut starkt imorse. Alldeles nyvaken stod hon bredvid sängen och puttade på mina bröst. "Mamma, vad är det?". Det är bröst, sa jag. Då började Iris skratta och säger "tuttar". Vilket följs upp av "Pappa har inga tuttar!". Sen skyndar hon över till Rs sida av sängen och ska se efter om hon hade rätt i sitt påstående eller inte. Hon pratar på om tuttar och,, av oklar anledning, armbågar (vilket låter som regnbågar när hon säger det), bara för att sen säga att "pappa, du är smutsig!".

Fantastisk morgon, I tell you. Så himla fint att få börja dagen med skratt.

Humorlös?

2011-01-30T20:19:00.002+01:00

För andra söndagen i rad tittar jag på Solsidan. Inte en serie jag följt. Nu försöker jag, delvis för att det är ständigt samtalsämne på måndagarna på jobbet. Men njae. Särskilt många skratt blir det inte. Känner mig lite trist.

Hej helgen!

2011-01-28T21:52:00.002+01:00

I vanlig ordning springer veckan iväg. Jag har förberett undervisning, undervisat, handlett, suttit i möten och haft seminarier. Nästa vecka ska jag skriva en föreläsning, sen ska jag redigera min artikel till Prag som ska skickas in på fredag. Förhoppningsvis ska jag hinna tillbringa tid med avhandlingen också. För tiden går galet snabbt nu och snart är det sommar och vid det laget bör jag ha ett slutseminariedugligt manus klart.

****

Full fart i veckan följdes idag upp med ett besök hos M och C med en fin Dennis som hunnit bli jättestor på ingen tid alls. Härlig unge! Gott fika fick vi också.

Imorgon ska vi åka upp till Emma och Johan och hälsa på nykomlingen Troy. Det ser vi fram emot! Iris ser mest fram emot att träffa djuren dock.

hej då helgen

2011-01-23T22:25:00.003+01:00

Söndag kväll. Jag har förberett mig inför den kommande undervisningsveckan med att färga håret (nu är det mörkbrunt igen, orkar inte hålla på med rött längre). Nyfärgat hår är allt jag behöver för att gå in och föreläsa numer.

Skoja. I själva verket tycker jag det känns lite jobbigt att det var så länge sedan jag hade salsundervisning. Nästan som att jag glömt hur man gör när man gör föreläsningar. Därför är föreläsningen inte klar än heller. Varför vara ute i god tid, liksom. Det vore ju dumt.

***

Helgen har varit hyfsat lat. Knappt varit utanför dörren, mer än igår när jag och Iris åkte ner på stan för att fika med S och L. Trevligt som vanligt. Annars har jag mest bara ätit hela helgen, känns det som. Särskilt idag, när jag tyckte det var en jättebra idé att göra smulpaj på blåbär och hallon till efterrätt. Det är fyra timmar sedan jag åt paj och jag är fortfarande proppmätt. Bleh.

Igår trodde vi att årets första magsjuka gjort entré. Iris ville inte äta middag, men försökte få i sig lite mat ändå. Vips så kom maten upp på golvet i hallen. "Jag spotta ut!". Jojo. Men sen: inget. Falskt alarm, som det verkar. Idag har hon varit precis som vanligt, smällt i sig massor av mat och frukt. Så vi tolkar det som att det var nåt annat än magsjuka som var knas. Typ att hon tyckte att min mat var äcklig. Eller nåt.

Spöket på Canterville

2011-01-20T21:24:00.002+01:00

Jag har varit på teater idag. Scenkonstbolagets uppsättning av Spöket på Canterville, med bland andra Kim Anderzon, Iso Porovic och Ingmar Virta. Ingmar, min gamla lärare, är alltid strålande. Iso också mycket bra. Kim rolig. Gillade övriga skådisar också. Men allra mest gillade jag scenografin och de dramaturgiska lösningar som denna gav. Mycket tjusigt.

Jag älskade historien om Spöket när jag var liten. Tyckte den var läskig och sorglig då, särskilt avsnittet när de går genom dödens trädgård. Detta avsnitt blev det inte mycket av i denna uppsättning. Det gjorde inte så mycket. Nu, som vuxen, var också det mesta av det läskiga och sorgliga borta till förmån för komedi. Lättar idag också att förstå mycket av moralen i sagan, med den odrägliga konsumerande familjen som vägrar skrämmas av spöket. Detta lyftes också fram strålande i den här formen. Ingmars pappa Otis var i det närmsta Percy Nilegårdsk i sin framtoning, när han talade om konsumtion och efterfrågan.

Jag tror att den här föreställningen uppskattas mer av den målgrupp den faktiskt har - familjen. Kan tänka mig att barn runt 8-10 år skulle älska den. Jag tyckte den var bra, välspelad och trevlig.

Himlabad

2011-01-15T20:28:00.002+01:00

Rs mamma fyllde 60 igår. Det firades med familjehäng och smörgåstårta igår kväll. Iris och kusin Liam var vakna till strax före 23.00. 23! Kan vara rekord för unga fröken. Och sen sov hon till åtta imorse. En ynka timme sovmorgon efter tre timmars extra kväll.

Så att Iris klarade dagens besök på himlabadet tillsammans med kusinerna var imponerande. Tre timmars lek och stoj, sponsrat av Iris farmor. Alltid roligt. Extra roligt idag eftersom jag hann ut på birsta under förmiddagen och inhandlade ett stycke baddräkt. Kände mig alltså inte lika obekväm som jag hade gjort om jag tvingats leka runt i bikini. Enkel svart baddräkt med inbyggda byglar. Borde jag köpt för längesen. Idag var extra passande dock, med rea på change. Och eftersom det var rea handlade jag med mig bh + trosor också för nästan inga pengar alls. Strålande.

Men efter himlabadet var Iris knäckt. Då var klockan för mycket för att sova middag, så vi fick kämpa för att hålla henne vaken. Med godis och bus med faster gick det till slut och hon höll sig vaken lika länge som vanligt. Nu nattas hon och vi ska lördagsmysa med onyttigheter och nån lagomt korkad film.

Jag kommer ha träningsvärk imorgon, lätt sliten i axlar och rygg efter att ha burit runt på Iris lite mer än vanligt. Och lite simning på det.

Känslig

2011-01-11T21:07:00.003+01:00

I lördags under vår mat- och ölträff diskuterade vi bland annat hur lättrörda vi är. Några av oss erkände hur vi gråter när någon gör något bra sportsligt. Och jag och R konstaterade att jag blivit betydligt mer lättrörd på senare år. Lämpligt nog har de senaste dagarna efter denna diskussion visat exakt hur lättrörd jag blivit.

Häromdagen fick jag t.ex. en stor klump i halsen av att läsa den här artikeln. Så himla illa till mods av att läsa det. Vilket i och för sig också knöt an till en diskussion vi hade under lördagen, om rasism och hur man ska bemöta den, särskilt när den kommer från personer i ens närhet.

Idag har jag tyst-gråtit vid ytterligare två tillfällen. Åt den här nyheten. Olyckor kan kännas så nära, även om man inte vet vilka som råkade illa ut. Och när det är barn med i bilen. När olyckan händer på en sträcka som förmodligen körs flera gånger i veckan. Här satt jag och oroade mig för att köra fram och tillbaka till Sala på vinterväg, och så påminns jag om att det kan hända tok när som helst. Påminns om att jag fick en lätt sladd häromdagen på extremt spårig och oskrapad väg, vilket skrämde vettet ur en stackars reklamutdelare som gick vid sidan av vägen (borde gått på gångvägen, men gissar att den kanske inte var plogad nog att dra reklamvagnen på). Med högre fart och sämre kontroll över bilen hade det kunnat gå illa och det gör mig rädd.

Och sen har jag gråtit på mer klassiskt Ewa-vis också - åt senaste avsnittet av Grey's anatomy. Scenen när det står massa människor utanför sjukhuset och sjunger med ljus i händerna. Så himla sentimentalt, så himla gråt-effektivt.

Förkyld

2011-01-11T20:38:00.002+01:00

Här ligger jag och hostar och snörvlar. Som vanligt när jag börjar få för mig att det är dags att gå till gymmet igen så blir jag förkyld och vågar inte träna. Typiskt.

***

Men jag är inte förkyld-sjuk. Hjärnan fungerar fortfarande. Med hjälp av nässprej fungerar jag hela dagen. Förhoppningsvis blir det inte värre än så här. En vecka ger jag det hela, sen får det vara bra.

g'natt

2011-01-07T21:17:00.002+01:00

Den här mamman ska gå och sova alldeles strax. Ska i säng före 22.00, så är det bara. Känner mig helt knäckt. Andra huvudvärksdagen den här veckan och liksom lite allmänt sliten.

Igår var en fantastisk dag. Bortsett från allt snöande. vi hälsade på E och I och fika- och barnleksdejt övergick i middag. Sex timmar var vi där och barnen röjde runt hela tiden. Idag har jag och Iris mest bara slöat, men också hunnit vara ute och skotta och leka i snön nån timme och bakat chokladbollar (eller kokosboll!) som Iris hojtar om dem, vilket hon lärt sig av Spöket Laban.

Så det säger ju sig självt att jag är trött idag. Nån timme snölek och chokladbollsbak. Fattar man ju att det räcker för att jag ska gå och sova tidigt en fredagkväll.

Men imorgon! Imorgon blir det andra bullar! Då kommer Iris mormor och G hit för att vakta barnet medan jag och R ska gå ut och äta och dricka öl med en bunt vänner. Det kommer bli fantastiskt.

blablabla

2011-01-04T21:40:00.002+01:00

Ok. Här ligger jag i soffan med datorn i knät. Fotboll (man utd - stoke) på teven. Tvätt i tvättstugan som snart ska hämtas hem. Och inga som helst planer på att göra någonting vettigt alls trots att jag kanske borde. Istället har jag letat efter nån serie som jag kan titta på själv som R inte bryr sig om. Upptäckte då att åttonde säsongen av Top Chef börjat. Det är ju strålande! Särskilt som att detta är en säsong då de tagit tillbaka gamla deltagare. Kan bli roligt. Fyra avsnitt har gått redan vilket gör att jag kan maratontitta åtminstone lite. Fantastiskt. Dessutom har jag kollat in åtminstone en topplista för 2010-serier och konstaterat att där finns en hel del som jag inte sett som kan vara värt att kolla upp. The Big C, t.ex. Sen har vi en hel säsong Dexter att se också, men den tittar vi på tillsammans. Ska titta igenom This is England '86 också nån helg framöver. Mycket teve blir det. Men så ser jag mer på serier än på film också...

Jobbmässigt var det en ok dag idag. Skrev ett par sidor på metodkapitlet, för att i alla fall få något gjort. Hann också förbereda lite undervisning och fundera på ett av mina resultatkapitel. Måste bara få ändan ur och göra nåt annat än bara fundera. Har alltså deadline på en artikel den 4:e februari och just nu har artikeln en titel och det abstract jag skickade in för att få komma med på konferensen och inget mer. Det blir spännande att snickra ihop den.

För övrigt är jag nu inne på andra dagen av mitt lite nyttigare liv. Försöker jobba bort det där hiskeliga kolhydratssuget jag har. Det har blivit för mycket mackor, för mycket pasta, för mycket småäta godis och kakor och för lite grönsaker, frukt och braiga proteiner ett tag och det syns på vågen. Det är typ två år sedan jag var så här tjock. Och då hade jag i alla fall en bebis att skylla på.

Idag har suger varit enormt men jag har stått emot hyfsat. Kvällsfikat fick bli en kopp te och en liten skål med blåbär, hallon och en klick kesella, uppkryddat med lite vaniljpulver. Funkar. Men nu har jag ont i huvudet och jag kan inte riktigt avgöra om det beror på att jag inte ger kroppen det den är van (mackor!! pepparkakor!! glass!!) eller om jag bara har ont i huvudet på vanligt trött-huvudsvis. Hursomhelst lär det väl ha gått över till imorgon.

Heja mamma!

2011-01-03T10:35:00.002+01:00

Ibland när man gör saker hemma brukar Iris stå bredvid och ropa heja mamma, heja mamma! heja pappa, heja pappa!. Just nu skulle jag behöva de hejaropen. För det är väldigt svårt att komma igång idag, efter den längsta sammanhängande ledigheten på väldigt längre.

Dagen idag började med att varken jag eller R hade registrerat att det var kompisdagiset som gällde den här veckan och inte det vanliga dagiset. Jag blev skitarg såklart, för sån är jag. Då tänker jag att 1. antingen har de glömt att berätta det för mig eller så 2. har jag missat informationen. Båda alternativen är precis lika irriterande. En påminnelse hade de skickat ut, den 29/12, och eftersom jag bestämt inte skulle kolla mejlen eftersom jag faktiskt är ledig, hade jag missat den. Och den ursprungliga infon gav de nog på nån lapp där vi skulle fylla i julledighet och i vanlig ordning fyllde vi i sista sekund i den där ledigheten och läste nog inget på lappen alls. Om det nu stod något på den. Men de säger det. Jaja. Irriterande. Gör att jag känner mig som världens sämsta morsa som inte har någon koll alls. Det förstärks liksom av att jag missade förra planeringsdagen också. Bajs. När Iris blir större är det jag som glömmer packa gympakläder och matsäckar, var så säkra.

****

Nu ska jag försöka skriva några rader på avhandlingen. I år är ju liksom året då den ska bli klar. Dags att sätta igång ordentligt nu då. Lämpligt nog körde vi de sista beräkningarna innan jag gick hem före jul så nu finns alla data. Nu ska jag "bara" skriva ihop det. Bara.

Snart tillbaka

2011-01-02T19:23:00.002+01:00

Jag skulle kunna berätta om de senaste dagarna, rapportera om längre och kortare bilresor, om middagar och vinkvällar och fikor. Men jag orkar inte. Idag är jag bara så himla trött. Så vi skippar det. Jag nöjer mig med att säga hej, jag lever. Imorgon ska jag jobba. Hej då.

Viktnoja, igen.

2010-12-28T10:20:00.003+01:00

Så jag råkade ställa mig på vågen imorse. Vågen som jag låtit bli i flera månader. Det brukar bli så när jag vet att den kommer att visa för mycket. Då låter jag bli och inbillar mig att det inte alls är så farligt. Men det är illa. Och jag måste göra nåt åt det. Snart. För nu är jag väldigt långt från där jag vill vara. Inte så konstigt att jag haft så ont i knäna på sistone. Och, samtidigt, blir jag arg på mig själv för att jag lägger så stor vikt (!!) vid just vikten.

Så nu kommer det bli en klassisk omstart efter nyår. Det går inte att komma ifrån.

Mätt

2010-12-26T21:49:00.002+01:00

Ett enda ord kan summera en hel julhelg: mätt.

Som vanligt.

Men för att lägga ut orden ännu lite mer: bil till Härnösand, mycket familj, mycket mat. Många paket till barnen. Själv fick jag konsertbiljetter (ja!!! Håkan och Säkert!) och en väska (perfekt!!)

Och sen åkte vi hem. Igår packade vi in oss i bilen och åkte hem till mamma. Mer mat, mer paket. Jag fick ett väl fyllt syskrin och pengar. Sämre kan man ha det. Och så blev det annandag jul, tillika födelsedag för Iris tremänning Julia. Så vi fikade tårta och kakor och sen packade vi in oss i bilen igen och körde hem till Sundsvall. Det snöade. Mycket. Och har inte slutat än. Skitvinter.

Julhelgen i korthet.

Nu tar vi ett par lugna dagar hemma, bara vi. Sen, om vädret tillåter, packar vi våra saker och åker till pappa ett par dagar.

Vi tar en liten enkät på det

2010-12-21T22:35:00.003+01:00

Nu börjar summeringarna av året dyka upp lite varstans. Här också. Den här hittade jag hos Det ljuva livet

vad gjorde du 2010 som du aldrig gjort förr? Besiktade bilen! Höll en presentation, på engelska, på en internationell konferens. Gick i terapi.
fick några av dina vänner barn? Japp. Bland annat en fin Dennis har kommit till världen.
dog någon i din närhet? Min f.d. handledare dog plötsligt för ett par veckor sedan. Han hann inte bli 65.
vilka länder besökte du? Italien (Bologna, Florens och delar av den Toscanska landsbygden)
vad skulle du vilja ha 2011 som du saknade 2010? Mer självdisciplin och förmågan att prestera när det så krävs. Vilket under 2011 kommer innebära ständig prestation om min avhandling ska bli klar i tid.
vilket datum 2010 kommer du att minnas, och varför? Kan nog inte komma på ett enda datum som kommer vara inristat i minnet sådär tydligt.
vart tog det mesta av dina pengar vägen? Det vanliga: boende, mat, bilen och lån.
vad önskar du att du gjort mera av? skrivit på avhandlingen. Motionerat.

vad önskar du att du gjort mindre av? Jag borde oroat mig mindre och jag borde ha ätit mindre onyttigt.
hur firade du nyårsafton? Middag och vin hos vänner.
blev du kär under 2010? Jag var standardkär i R och Iris hela året.
bästa filmen? Nu är jag sjukt tråkig, men jag har sett så lite film, och kan dessutom inte komma på vilka av de filmer jag sett som kommit i år, så jag kan inte alls tycka till här. Mål för nästa år: gå på bio någon gång.
vad gjorde du på din födelsedag? Nästan ingenting, trots att jag fyllde 30. Lagade god mat och bakade en princesstårta och hade pappa och några av ungdomarna på besök.
hur skulle du beskriva din stil 2010? Samma gamla. Mycket klänningar, lite jeans och t-shirt.
hur höll du dig från att bli galen? Jag pussade och kramade mycket på Iris.
vilken kändis/offentlig person beundrade du mest? Får nog säga Annika Norlin här. Åh, som jag älskar hennes sätt att skriva, sjunga och tala. Så finurligt fin. Sen gillar jag Johanna Koljonen extra mycket också, efter På Spåret och ännu mer efter #prataomdet
vilken politisk fråga gjorde dig upprörd? Den ständiga karusellen inom landstinget Västernorrland är svår att sluta bli upprörd över. Sen är det klart att annat också upprör. Särskilt det här året. SD. Försäkringskassan. Infrastrukturen. Autonomiutredningen kring universiteten. Utbildningspolitik i allmänhet. Med mera med mera.
vem saknade du? Jag har stundtals saknat åtminstone en vän som liksom glidit ifrån mig under det här året.
vem var den bästa nya personen du träffade? Åh, jag vet inte om jag träffat så många nya personer i år. Har jag det? Som finns kvar i min närhet och inte bara svischat förbi? För såna roliga träffade jag i gbg på sociologkonferensen. Överlag har de flesta nya bekantskaperna väl varit jobbrelaterade, som roliga gästspelande sociologer och vår nya professor i nationalekonomi.

Ja men vi säger väl så. Slut för idag, tack för idag.

Prata om det

2010-12-19T08:27:00.006+01:00

Jag har skrivit på det här inlägget i omgångar idag, försökt få ihop det. Som vanligt när jag tänker mig skriva om något allvarligt så ångrar jag mig ungefär halvvägs in. Så nu tänker jag att det är ändå ingen som kommer läsa det här så strunt samma. För mig handlar prata om det om alla möjliga händelser på den sexuella skalan. Bland människors berättelser finns hemska historier om våldtäkter blandat med beskrivningar av övergrepp, eller funderingar kring vad som är ett övergrepp. Det är styrkan med prata om det. Mångfalden. Och diskussionen.

Det som slår mig när jag läser hur andra pratar om det, och framförallt folks reaktioner på prata om det, är att så många genom sina kommentarer liksom cementerar det som är själva problemet.

Jag läser Sonjas text i svd och ser kommentaren: "Vad handlar det om egentligen? Om du inte gillar vad din partner gör så säg ifrån då. Ibland tror kvinnor att man är tankeläsare. Gränsen ska gå vid ett nej. Men om ni inte säger ifrån så kan ni faktiskt inte anklaga partnern för övergrepp oavsett hur det känns efteråt. Man kan inte äta kakan och ha den kvar."

Och jag tänker att ser ni inte, vad så många beskriver. Det är ju just det här de säger. Johanna Koljonen var delvis inne på ungefär samma sak, Teresa Axner också. I en sexuell situation blir du liggande och undrar om du egentligen vill, vet att du inte vill, men väljer att inte säga något för att inte vara obekväm, besvärlig. Killen ska inte behöva skämmas. Så varför är det så? Vi vet att männen inte kan läsa tankar. Men tystnaden är där ändå.

Och jag tänker att det handlar om fördelningen mellan aktiv och passiv. Normer som genomsyrar våra roller. Mannen är aktiv, kvinnan passiv. Mannen tar initiativ, kvinnan tar emot. Aktiv/passiv. Förhållandet som jag också tror är främsta anledningen till varför tjejer fortfarande kan kallas för lösaktiga om de har mycket sex med många olika personer - hon kan inte göra så, hon ska ju vara passiv! En slags sexuell socialisering, kan man säga. Att börja prata om det innebär också att börja prata om den här socialiseringen. Det handlar inte enbart om att uppmärksamma männen på att de måste vara lyhörda, inte tjata, kanske fråga en gång extra om det känns bra. Det handlar också om att prata om kvinnors sexuella självkänsla. Varför tänker vi som vi gör och hur gör vi för att hitta tillbaka rösten som kan säga nej när vi faktiskt inte vill. Precis som det är den rösten som ska berätta för vår partner vad vi vill ha när vi faktiskt vill. Den rösten som säger åt oss att vara aktiva när vi vill. Och vi måste förstå att som alla andra normer kommer våra sexuella normer någonstans ifrån, varför det också är viktigt att tala om strukturerna omkring oss och vad de, från tidig ålder, lär oss.

Och det är en av anledningarna till att #prataomdet så himla viktigt.